Kap. 11 Vinmiraklet: Återfödelsens symbol

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 11; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

I KANA 

6. Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var (bat ≈ 36 liter, min anm).  

[1] Efter att Maria hade sagt till tjänarna "gör som han säger" bad jag tjänarna att fylla upp dessa 6 vattenkrukor av sten med vatten, som var avsedda för judarnas rening med vatten, en sed som dock inte längre efterlevs särskilt mycket av nazaréerna och kananéerna. Således hade dessa krukor, som var och en rymde från 70 till 100 liter, placerats här för att skyltas med istället för att ha ett specifikt syfte.

7. Jesus sade till dem: "Fyllen krukorna med vatten." Och de fyllde dem ända till brädden. 

[2] Tjänarna lydde genast, men mest i tron att den nyanlända gästen skulle tvätta och rengöra sig själv såsom den gamla seden bjöd. Gästen anlände och placerades vid bordet utan att i förväg ha tvättat sina händer. Efter att ha lagt märke till detta, diskuterade tjänarna detta med varandra och undrade: "Varför måste vi fylla dessa tunga krukor med vatten? Denna gäst använde dem inte och gav oss bara onödigt arbete." Härpå säger jag till dem: "Varför har ni inte undrat över detta tidigare, utan muttrar över detta arbete nu? Hörde ni inte vad Maria sade till mig, nämligen att det inte finns något mera vin för gästerna? Även om min tid inte riktigt har kommit ännu, varken vad gäller vedertagen sed eller i andlig bemärkelse, har jag ändå - för att visa Honom lov och pris, som de kallar sin Gud, men ännu aldrig velat kännas vid - omvandlat vattnet i krukorna till vin, inte genom någon slags magi, utan enbart genom Guds kraft inom mig."

8. Sedan sade han till dem: "Ösen nu upp och bären till övertjänaren". Och de gjorde så.  

[3] "Fyll nu en bägare och låt först övertjänaren (kocken) smaka. Låt honom säga vad han tycker om det." Tjänarna, som var ganska konfunderade av vattnets omvandling, tar omedelbart detta vin till kocken för att smaka. 

9. Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen.  

[4] Kocken blir ganska förvånad och skickar omedelbart efter brudgummen och säger till honom: "Du känner förmodligen inte till sedens ordning?"

10. Och sade till honom: "Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu."  

[5] "Serverar inte alla det bästa vinet till gästerna först och först när de har druckit fritt och deras smak har blivit något avtrubbad serveras den sämre sorten? Men du har gjort det precis motsatta."

[6] Men brudgummen svarade: "Du talar som en blind om färg. Du förstår, detta vin har inte pressats någonstans på jorden, utan kom, som manna en gång, till vårt bord från himlen. Därför måste det ju vara bättre än alla andra viner på jorden. "

[7] Kocken säger: "Tar du mig för en idiot, eller är du en själv? Hur kan ett vin komma till ert bord från himlen? Själva Jehova eller hans tjänare Mose skulle ha behövt sitta vid bordet."

[8] Brudgummen sade: "Kom och se själv." 

[9] Kocken följer brudgummen in i matsalen och tittar på de 6 krukorna och ser att de är fyllda med det bästa vinet. Efter att således ha övertygat sig själv om miraklet säger han: "Herre, förlåt mig mina synder. Endast Gud kan göra en sak som denna, och Han måste vara här ibland oss, ty något sådant är omöjligt för en mänsklig varelse."

[10] Detta vin serverades nu till gästerna och efter att ha smakat det sade alla: "Ett sådant vin pressas inte i våra länder. Detta är verkligen ett himmelskt vin. Lov och pris till Honom som Gud har givit en sådan makt. "

[11] Därpå skålade de med mig och den nyanlända gästen Thomas och hälsade oss välkomna. 

[12] Nu trodde alla människorna, som var närvarande vid detta bröllop, utan minsta tvivel att jag säkerligen var den utlovade Messias. 

[13] Men Petrus säger till mig i hemlighet: "Herre, låt mig gå iväg igen. Ty Du är Jehova själv som förutsades genom din tjänare David i hans psalmer, men jag är en fattig syndare och absolut inte värdig dig."

[14] Jag säger till honom: "Om du känner dig ovärdig att gå vid min sida, vem tycker du är värd det? Du förstår, jag har inte kommit till de starka och antagit att sådana kunde hittas någonstans, utan jag kom till de svaga och sjuka. Den som är frisk behöver inte en läkare. Det gör endast de sjuka och svaga. Så bliv kvar hos mig och var vid gott mod, ty jag har förlåtit dig dina synder för länge sedan. Och även om du kommer att synda vid min sida, så kommer jag att förlåta dig också det. Ty, eftersom du har erkänt mig och redan är en klippa i din tro, skall du bli fulländad - inte i din styrka, utan i din svaghet - enbart genom nåden från höjden. 

[15] Dessa mina ord tårade hans ögon och Peter säger hänförd: "Herre, om alla skulle överge Dig, så skall ändock jag inte överge Dig, ty dina heliga ord är sanningen och livet."

[16] Efter att ha sagt detta reser sig Peter upp, tar bägaren och säger: "Välsignad är du, Israel, och tre gånger välsignade är vi, för vi är vittnen till löftet som fullbordats. Gud har besökt sitt folk. Det som var svårt att tro på, har nu fullbordats inför våra sinnen. Nu får vi inte längre gråta från djupet till himlen, ty den Högste har stigit ned till oss i djupet av vårt elände. Lovad och prisad är därför Han som är ibland oss och har givit oss detta vin tack vare Sin makt och nåd så att vi må tro på honom och från och med nu ära Gud i Honom. "Därpå dricker Peter ur vinbägaren och alla dricker honom till i det de säger: "Detta är en rättfärdig människa." 

[17] Men i hemlighet säger jag till Petrus: "Det här har inte givits dig av ditt kött, utan Fadern, som är inom Mig, har uppenbarat det för din ande. Men håll tyst ännu en tid från och med nu. En tid skall emellertid komma när du skriker så att hela världen må höra dig." Sedan rådde åter tystnad bland gästerna och på grund av denna gärning trodde de nu alla på mig och betraktade mig som den sanne Messias som hade kommit för att befria dem från alla fiender. 

11. Denna gärning i Kana i Galiléen är den första av de tecken med vilka Jesus uppenbarade sin härlighet. Och hans lärjungar trodde nu fullt och fast på Honom. 

[18] Detta var det första märkliga tecken som jag gjorde inför mångas ögon i början av min stora frälsningsgärning, och i detta tecken visade jag - fastän beslöjat - på det stora arbete som skulle följa. Men inte en enda i hela sällskapet begrep detta. Ty på samma sätt som min fasta i öknen profetiskt pekade på den förföljelse jag skulle få genomlida på grund av tempeltjänarna i Jerusalem och dopet av Johannes till min död på korset, så pekade alltså detta bröllop på min återuppståndelse och tecknet blev en förebild för andens återfödelse till evigt liv. 

[19] Precis så som jag förvandlade vatten till vin, skall också människans materiella varelse, som styrs av sinnena, förvandlas till ande genom mitt Ord, förutsatt att hon lever efter det. 

[20] Men alla bör i sitt hjärta följa de råd Maria gav tjänarna när hon sade: "Gör som han säger till dig", så skall jag göra för var och en vad jag gjorde i Kana i Galiléen, nämligen ett lämpligt tecken genom vilket alla som lever efter Mitt Ord kommer att finna det lättare att känna igen andens återfödelse inom sig själv.

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net