Visar inlägg med etikett Änglar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Änglar. Visa alla inlägg

onsdag 28 augusti 2019

Hur köpmannen förväntade sig Messias

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 57; röd text = Jesus, svart text = alla övriga.]

[1] Köpmannen säger: ”Min vän, du har nu samtalat med mig uppfylld av visdom och berättat för mig det som jag bara alltför ofta har känt inom mig. Men jag kan inte förstå att du insisterar på att jag skall säga vad jag tycker om dig och i synnerhet om Honom. Det som jag från början trodde att han var sade du att han inte var, utan något mycket mer. Men hur man kan vara mer än en världens gud förstår inte jag. Endast Jehova är världsligt och andligt mer än den världsliga kejsarguden. Ändå kommer han säkert inte att vara det?
[2] Jonael säger: "Jag säger till dig att ge akt på vårt sällskap mera ingående;
kanske något kommer att stå ut, trots allt. Vad tror du om de många strålande ungdomarna som du ser i vårt sällskap? Ge akt på dem och tala sedan.”
[3] Köpmannen säger: ”Fram till nu tog jag dem för att vara kejsarens adliga spolingar, och romerska aristokraters söner, fastän med tanke på deras fina vita hud och färg, kunde de snarare vara förklädda flickor från det kaukasiska Mindre Asien. Därför att jag likväl sannerligen inte har stött på sådana oförklarligt strålande gestalter förut, trots att jag tidigare befattat mig med sådan handel med Egypten och Europa och mestadels med Sicilien och dess kända romare och deras förkärlek för sinnlighet. Kan du inte att berätta för mig varifrån de kommer? Dina döttrar är naturligtvis också i strålande skick, men i jämförelse med dessa - kunde man säga lysande gestalter - släpar de efter betänkligt. Eftersom du är bunden till att veta mer om dem än jag, snälla berätta hur och varifrån dom är.'
[4] Jonael svarar: "Det är inte min sak att berätta det utan bara en uppgift för Honom som står här mitt ibland mina döttrar. Vänd dig därför till honom. Han kommer att klargöra detta för dig."
[5] Här vänder sig slutligen köpmannen till mig och säger: "Herre, all denna
trängsel som verkar följa Dig som får sin herde, skulle Du vilja vara så snäll och berätta för mig vem jag har förmånen att prata med i din person.  Eftersom jag blev tillfrågad och bestämde mig  för högsta sociala ställning på jorden, antyddes det ändå för mig att jag hade fel. Nu jag har inget mer att säga. Var därför snäll att anse mig värdig att få reda på mera om din ställning.” 
[6] Jag sade: "Du är också en av dem som inte tror utan att få uppleva mirakler. Men när de ser dessa så säger de: Se, detta är antingen en lärjunge från esséernas skola eller en trollkarl från Egypten eller till och med från landet som bevattnas av floden Ganges, eller också är han en tjänare till Beelzebub.” Vad kan man då göra? Men om jag berättar rakt på sak vem jag är så kommer du inte tro Mig.
[7] Du gav uttryck för din åsikt och den var felaktig. Men när Jonael berättade för dig att Jag var mer än din världsliga gud, sade du: bara Jehova är större än en kejsare och i hemlighet värjer dig mot antagandet att jag skulle vara mera än en romersk kejsare, för vilken du går med på högsta rang endast av rädsla för hans världsliga makt, men som du i ditt hjärta föraktar mer än pesten och hans makt mer än gräshoppssvärmar.
[8] Men det är redan på den tredje dagen av min vistelse i Sykar, och bara en
obetydlig promenad till staden härifrån. Det skulle förvåna Mig mycket om du inte har fått nyheter om Mig från dina kollegor i staden.”
[9] Svarar köpmannen: "Åh, så det är du som är denne om vilken jag redan igår och idag fick berättat för mig att Han är Messias och som understödjer detta med fantastiska gärningar. Du förmodas att ha restaurerat Irhaels vackra gamla hus och utrustat det på ett mirakulöst och ståtligt sätt. Och jag förtaltes också om en frän predikan som du framfört från berget, vilken väckte anstöt hos många eftersom den gick helt emot Mose lagar. Nåväl, det är alltså du som är Denne?
[10] Nu är jag glad för att Du besöker mig och jag hoppas kunna lära känna
Dig bättre. Vet du att jag är inte avogt inställd till denna tanke och tror fullt och fast på att Messias skall komma och måste komma. Enligt min uppfattning skulle tiden kunna vara ungefär den rätta, eftersom trycket från romarna är nästan outhärdligt. Och varför skulle den länge förväntade Messias inte kunna vara Du? Åh, detta skulle jag godta snabbt och lätt.
[11] Om du är säker på din kraft, och sålunda vet hur du skall presentera dig själv på rätt sätt, då står jag till din tjänst med all min stora rikedom. Dessa hedniska grisar från väst kommer snart att göra rent hus med vårt fäderneland. Ty sannerligen, ända från tidiga år har jag använt all min kraft uteslutande till att samla så stor förmögenhet som möjligt för den emotsedda Messias skull, så att en stor armé av de mest stridslystna, djärvaste och listigaste krigarna kan köpas för goda löner. Jag har redan skapat kontakter med ganska många av Fjärran Österns tappraste folk, och det behövs bara några budbärare så kommer inom loppet av några få månar en fruktansvärd styrka att samlas ihop i dessa delar. Men inte mer om detta nu. I mitt högst rymliga hus kommer vi att kunna återuppta våra grubblerier.
[12] Men lunchen bör nu vara färdig för alla; kom därför alla ni, och äta och drick av hjärtans lust.”
[13] Jag sade: ”Rätt då, låt allt detta gälla till dess. Då ska vi diskutera och slutföra saker och ting. Led oss därför till din stora hall. Men de män som står längst bak lämnar här; dessa tillhör inte de Mina utan endast världen.”

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

För Gud tas den rätta viljan emot som vore den själva handlingen.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 60; röd text = Jesus, svart text = alla övriga.]

[1] Efter dessa Mina kommentarer har vi nått slottets innergård, till och med så väl avvägt att hela hans hushållsstyrka samtidigt kommer ut för att möta köpmannen, fullständigt förvånade och oförmögna att få fram ett ord, medan deras guvernör tar till orda och säger: 'Herre, herre, det har hänt någonting. Ingen av vår matlagningspersonal kan få fram någon lagad mat: allting går fel. Vi ville åtminstone ställa frukt, vin och en riktig mängd bröd på borden, men alla rum är så ordentligt låsta att vi inte kunde öppna en enda dörr ens med våld. Vad ska vi göra?'
[2] Köpmannen, som är till hälften förvånad och halvt rasande, säger:
"Det är så det går när jag bara sätter min fot på utsidan; ingenting annat än 
kalabalik på kalabalik. Vad gör kockarna? Har inte jag ofta varit värd för tio tusen gäster, och ändå har allting gått bra; nu finns det knappt tusen av dem och det är kaos överallt. Men vad ser jag? Ungdomar tittar ut från alla fönster, mitt slott är packat med människor och du och dina underordnade säger att alla dörrarna i mitt slott är låsta? Varför detta nu? Ljuger du eller förskönar du bara ditt sölande? Eller om rummen är låsta, vem låste då dessa?’
[3] Guvernören är svarslös inför sin herre, och denna slottsherres hela stora hushållsstyrka blir mycket förlägna och förfärade på grund av hans uppenbara ursinne, men alla söker förtvivlat efter en lösning.
[4] Men Jag sade till denne köpman: "Kära vän, låt det räcka så just nu. Ty se, när dina tjänare och vakter tidigare kom till Mig i lunden, skickade av dig för att fråga vem jag är och vad jag håller på och bråkar om med en så stor folkmassa, så hade Jag som Herren en önskan om att du skulle ge oss en god lunch. Du var snabb att gå med på det, även fastän du inte visste vem han var som tog på sig att be om lunch för så många.
[5] Först tog dina tjänare och du mig för att vara en prins av Rom, och därför gjorde du dig ännu större besvär för att foga dig i Min begäran. Men när du efter mycket instruktioner från vår sida äntligen fåttss att inse att jag är Messias, var du lycklig i ditt hjärta och tänkte ännu mera på att vara värd för Mig och hela sällskapet efter din bästa förmåga, så att Jag skulle vara nöjd med att stanna hos dig i väntan på att dina krigsvärdar mot romarna från centrala och östra Asien, hade kommit samman, för att så under Mitt befäl driva ut alla fiender från Guds land, som alla är hedningar och inte tror på den Enda sanna Guden.
[6] Efter att du hade bestämt dig för det, beslöt Jag Mig också i hemlighet
för något, och det är att även om vi är i ditt eget hus, skall du vara min gäst och inte Jag din. Jag förfogade därför över Mina fantastiska tjänare, och se, allt står i högsta beredskap och du skall ta del av den sannaste himmelska matsedeln vid Min sida.
[7] Men servera dina trädgårdars frukt och vadhelst ditt kök har levererat till de från Sykar som smädar och skryter vitt och brett och som fortfarande slår vilt omkring sig i din lund med okontrollerbart raseri för att inte också ha fått räknas bland de inbjudna. Jag menar, du borde inte ha några problem med det, ty se, när jag är medveten om någons rätta vilja, så accepterar jag redan detsamma som den fullgjorda handlingen. Hos dig hade jag kunnat urskilja en sådan vilja och därför befriade jag dig från de kostsamma arbetena eftersom jag är rikare än dig och därför inte vill vara tillgodosedd av dig utan vill att du ska vara tillgodosedd av mig.”
[8] Nu spärrade köpmannen upp ögonen och sade efter en stunds djupa tankar: 'Herre, för en syndare är detta för mycket på en gång. Jag kan inte förstå miraklet i dess fulla omfattning och djup. Om du bara vore en människa, som jag, så skulle det vara omöjligt för dig, för jag såg inga bärare i ditt sällskap. Varifrån skulle du då på ett naturligt sätt ha skaffat fram mat, högst märkligt? Jag hade tidigare faktiskt lagt märke till, och gör så fortfarande, vissa väldigt vackra manliga tjänare i ditt sällskap - med kanske kvinnliga tjänare bland dem - men varifrån kom de? Kamrarna i mitt slott äro många, och dessa mestadels oerhört rymliga, och 10 000 människor kan med lätthet rymmas där. Men nu ser jag dessa ytterligt vackra tjänare titta ner ner från alla fönster. Därför frågar jag: var kom de ifrån? '
[9] Jag sade: ”Min vän, när du skall till att resa utomlands för att köpa och
sälja, så tar du också tjänare med dig efter behov. Och se, så gör jag. Jag har oerhört många av dem. Du skulle knappast någonsin kunna fundera ut deras antal. När jag därför hemfaller åt vägen, varför borde då mina tjänare och arbetare stanna hemma vid ett sådant tillfälle?
[10] Säger köpmannen: ‘Herre, det här är helt i sin ordning, men jag skulle bara vilja veta var du och dina härliga tjänare kom från - det är detta som fascinerar mig.’
[11] Jag sade: "Låt oss först ta del av lunchen så kommer tidpunkten för att informera dig ytterligare ändå att erbjuda sig själv. Men nu har vi  sagt nog, och det är dags för vila och näring. Låt oss därför fortsätta till den stora hallen som intar en östlig position i detta slott och ligger utanför vårt synfält, ty vi befinner oss just nu i den västra ändan, varifrån det här slottets stora slottsvinge inte kan ses.”
[12] Nu svimmar nästan köpmannen av beundran och säger efter en
stunds stigande förvåning: ”Herre, nu börjar detta nästan bli alltför fantastiskt magstarkt för mig. Det hade faktiskt en gång funnits en östlig slottsvinge till detta Esau-slott, men ändå skulle minst två århundraden ha förfallit till oåterkallelig historia sedan existensen av en sådan slottsvinge. Men jag och mina föregångare känner knappast till någonting om detta. Hur kan du då tala om den här slottets östliga vinges stora sal?”
[13] Jag sade: 'Säg detta bara om du inte kan hitta en östlig vinge till ditt slott, men om du hittar en så kom ihåg att med Gud är allt möjligt. Men håll tyst om detta för Min grupp, därför att min omgivning är inte redo för sådana handlingar ännu.”
[14] Säger köpmannen: ”Nu brinner jag sannerligen av en önskan att se
denna östliga vinge till mitt slott, om vilken mina avlägsna förfäder
knappast hörde ett knyst. Något av stommen kan visserligen fortfarande ses här och där, men det är ungefär allt som jag har ärvt från denna
påstått vackra tidigare slottvinge. ”Först nu rör sig köpmannen snabbt framåt, och vi följer efter.

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

onsdag 26 juni 2019

Strålande löfte för sanna efterföljare.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 48; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]


[1] Men endast några vid bordet var medvetna om att bli betjänade av
änglar, med mat från himlen. De trodde på fullt allvar att jag hade sådana 
tjänare som en del av Mitt följe, och hade köpt dessa för pengar i Mindre 
Asien. Men de kunde inte förstå sig på deras stora gladlynthet, vänlighet och 
höga bildning, eftersom sådana slavar normalt hade sura miner och tog del 
av sin tjänst slaviskt och som maskiner, och rent allmänt kan det inte bli 
tal om någon utbildning eller filantropi hos dessa. Kortfattat så var 
gästerna mycket roade och översteprästen, som gradvis hade börjat 
inse att dessa många tjänare var övernaturliga varelser, kände sig stadigt 
mera obekväm, eftersom han kände sig generad för människorna, som även 
om de uppförde sig väl, enligt hans åsikt roade sig något lösaktigt med 
dessa härliga uppassare.
[2] Men det som gjorde honom förlägen mest av allt var att de skyndade 
sig hem utan tro, trots alla tecken från den vida öppna himlen. Han talade 
med stor förskräckelse: "Min Herre och min Gud. Vad skall någonsin kunna 
omvända sådana människor någonsin om sådana tecken är fruktlösa? Du 
Själv, åh Herre, och de många änglarna från den öppna Himlen kunde inte 
omvända denna ras; vad skall jag, min arma stackare, göra med dem? Skulle 
de inte spotta mig i ansiktet om jag vågade undervisa dem om dig?
[3] Jag sade: "Har inte du också ett stort antal troende omkring dig? Gör 
dem till dina hjälpare så skall din uppgift bli lätt. Ty om en människa skall 
lyfta en viss vikt men saknar tillräcklig styrka, så anlitar han någon som 
hjälper honom. Om det inte räcker med bara en så anlitar han en andra 
och en tredje och kommer på så sätt att kunna bemästra bördan. 
När antalet troende väl är lika, och här lite fler än de som inte tror, 
då blir arbetet enkelt.
[4] Det är tämligen annorlunda på platser där det inte finns några troende 
alls. Där gör man verkligen ett försök, så att ingen en gång skall kunna
ursäkta sig med: Jag har aldrig hört ett ord om detta.
[5] Om man hittar en troende, stannar man hos honom och uppenbarar
Guds nåds rike för honom. Men om inte ens någon tar emot Ordet, går 
man vidare, men borstar också av sig dammet från ett sådant ställe från 
fötterna, därför att en sådan plats är då ovärdig någon annan nåd än 
den som också förlänas åkrarnas och skogens djur. Här får du då dina 
riktlinjer för din framtida inställning till alla de icke-troende.
[6] Men jag uppmanar dig också att själv vara stark i din tro, annars 
kommer du att uppnå mycket lite för Mitt rike. Låt inte dig själv avledas 
av alla slags nyheter du kommer att få höra om Mig från Jerusalem om ett 
par år. Därför att där kommer jag att överlämnas till myndigheterna, och 
dessa skall döda denna Min kropp, men den kommer Jag att återuppliva 
igen på den tredje dagen och därefter förbli hos er till världens slut. 
Därför att den avfödan i Jerusalem skall tro endast när de är övertygade
om att det inte finns något sätt att döda Mig.
[7] Och då kommer det också att hända att hårdnackade människor på 
olika platser på jorden kommer att fysiskt döda de som sprider 
evangeliet. Men just en sådan död skall då göra de förra troende, när de 
förstår att de som lever ett andligt liv utifrån Mitt Ord inte kan dödas. 
Ty dessa dödade ska sporadiskt återvända till sina elever och undervisa 
dem om dem Mina vägar.
[8] Men när det gäller de hårdhjärtade, världsliga människorna som 
antingen inte har någon tro eller har någon men ändå inte handlar i enlighet 
med vad tron lär ut, så kommer varken Jag eller Mina lärjungar att till
fullo avlägsna deras hjärtans mörka tvivel. Men när deras kötts slut kommer 
över dem, så kommer de att få smaka på sin trolöshets ondska och 
följderna av att inte hålla sig till Min lära genom gärningar, till och med medan de som tror på Mig genom gärningar varken kommer att få känna på eller smaka på döden.
[9] Ty när jag öppnar köttets dörr för dessa, skall de stiga ut ur sitt kött som 
fångar från sina celler när deras herres mildhet gjort dem fria.
[10] Bli därför inte förvirrad när du kommer att få höra den ena eller
andra saken om Mig. Därför att den som rättar sig efter tron och är orubbad 
i tro och kärlek till slutet, såsom jag undervisar och har undervisat och skall 
lära ut om och om igen, skall uppnå salighet i himlens eviga rike, som du nu 
ser öppet ovanför dig, med Mina änglar uppstigande och nedstigande.'

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Herrens himmelska tjänare.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 47; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Men vid denna tid anländer vi till Irhaels och Jorams hem, där allt hade 
gjorts i ordning för kvällsvarden, på samma sätt som föregående dag, bara 
långt mycket rikligare. Alla de många sykariterna som hade varit på 
berget börjar ta sitt farväl i korridoren, men en stor mängd ungdomar klädda 
i vitt steg in bland dem och bönföll dem att stanna till kvällsvarden.
[2] Översteprästen som var förvånad över det stora antalet ungdomar och
framför allt över deras stora älskvärdhet, vänlighet och välvilja, steg 
omedelbart fram till mig och frågade mycket ödmjukt: "Men herre, vilka 
är dessa magnifika ungdomar? Ingen av dem kan vara sexton år, ändå 
uppvisar de med varje ord och rörelse en  enastående bildning. Åh berätta 
för mig varifrån de kom och vilken skola de tillhör Åh så vackra och välväxta 
de är. Så oerhört trevligt och behagligt för hjärtat att bara höra ljudet av 
deras röster. Därför Herre, berätta, berätta för mig vilka dessa ungdomar är
och varifrån de kommer ?
[3] Jag sade: "Har du inte hört det som sagts sedan gamla tider: Den som är 
herre har också sina tjänare och skötare? Du kallar Mig Herre, och det passar
sig därför att jag också har Mina tjänare och skötare. Att de är högt utbildade 
bevisar att deras Herre måste vara högst vis och kärleksfull. Världens herrar
är emellertid hårda och kärlekslösa och så förhåller det sig också med deras 
tjänare; Men den Herre som är Herre i himlen och nu har kommit till jorden 
och till människornas hårda värld har också sina tjänare varifrån han
kommit, och tjänarna liknar honom eftersom de inte bara är hans tjänare utan också barn av hans visdom och kärlek. Har du verkligen förstått Mig ? 
[4] Översteprästen säger: ”Ja, Herre, försåvitt man alls kan förstå ditt högst 
tänkvärda bildspråk. Det återstår visserligen många frågor för att få klarhet 
i detta, men jag lämnar det där och hoppas att det ännu skall finnas gott om 
möjligheter för det idag."
[5] Jag sade: "Åh ja, verkligen. Men låt oss nu gå till kvällsmaten, eftersom 
allt står färdigt.’
[6] Folkmassan som hade tron ​​gick alla till kvällsvarden; endast den del 
som inte hade tron gick hem, eftersom de betraktade allt detta som en fälla. 
Orsaken var att dessa mestadels var emigrerade galiléer, bland dem
många från Nasaret, som kände Mig och också mina lärjungar, som de ofta sett på fiskmarknaden. Dessa sade också till de inhemska samariterna: "Vi 
känner honom och hans lärjungar. Han är snickare till yrket och hans
lärjungar är fiskare. Han gick i skolan tillsammans med esséerna som är
mycket kunniga i alla slags konster, läkande och sällsynt magi. Sådant har
han lärt sig där och han utför nu sina konster för att vinna många följare
och stora inkomster till esséerna. Dessa ungdomar är dock välväxta,
förklädda flickor som köpts i Kaukasien, och som tillhör samma esséer;
dessa var tänkta att vara huvudattraktionen. Men vi ska inte så lätt låta
oss bedåras, eftersom vi vet att man absolut inte skojar med Abrahams,
Isaks och Jakobs Gud. Men för esséerna, som tror att deras förfäder skapade världen, är det lätt att skämta om sådant som de anser inte existerar. Så
länge som vi därför tror på Abrahams, Isaks och Jakobs gud har vi inget
behov av sådana bedrägerier från esséerna, och om vi någonsin skulle
förlora vår tro, så kommer inte esséerna med sina luriga budbärare att
bli någon ersättning, utan till slut göra oss till sadducéer, som inte tror
på någon återuppståndelse eller evigt liv. Men Jehova må rädda oss
från det. "Med dessa kommentarer återvände de hem.
[7] Jag och en stor del, bestående mestadels av samariter, sätter oss ned 
till måltiden, tar det lugnt efter en bra dags arbete och låter änglarna
passa upp oss, eftersom Jag också här arbetade i en öken, och det står skrivet:
"Och när Satan tvingades att ge sig av, kom änglar och passade upp honom."

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net