54. Livet på den andra sidan. Den inre andliga synen.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 24; kap. 54; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Du hävdade att man inte kan meddela sig med människor som

dött. Men där har du väldigt fel.

[2] För människor som dig är detta sannerligen knappast möjligt, eftersom de från början har utvecklats alltför världsligt. De har finslipat sin naturs sinne för syn och förståelse men med detta låtit sin inre andliga synförmåga komma i skymundan. Deras inre syn påminner om när någon satt in glasfönster i sitt hus. Emellertid befinner han sig utanför när han plötsligt hör ett högt oljud inifrån huset. Därför går han genast till ett fönster för att se in i huset. Men trots alla sina ansträngningar kan han knappast se något eftersom dagsljusets återspegling på fönstren gör det omöjligt. Om han vill veta orsaken till bullret måste han därför öppna ytterdörren till huset och alla dörrar däremellan och gå in för att se vad som orsakade oljudet. Eller så han måste slå sönder ett fönster. Och om det inte är tillräckligt med ett, måste han slå sönder flera av dem för att bättre kunna titta in och se vad som orsakade oljudet.

[3] Om hyresvärden hade befunnit sig inne i huset stället för utanför i det ögonblick då han hörde oljudet, så skulle han kunnat fastställa orsaken snabbare och enklare. Men eftersom han befann sig utanför, kunde han inte vara närvarande vid den tidpunkt då bullret inträffade utan först senare, vilket i alla avseenden var mindre effektivt eftersom orsaken och dess verkan redan hade passerat. Han skulle då ha varit tvungen att med stor möda och under lång tid söka i alla hörn inomhus för att slutligen hitta en trasig tallrik. Av detta  han sedan skulle dra slutsatsen att den fallit på golvet på grund av någon rörelse från ovan, att den gick sönder och orsakade bullret. Men han kan ändå inte vara helt säker på vad han misstänkte eftersom den trasiga tallriken också kunde ha gått sönder tidigare. Det är därför, trots allt detta, som hans antagande inte är säker utan bara en gissning. Och allt detta på grund av att han inte var inne i, utan utanför huset i det ögonblick som han hörde ljudet.

[4] Se, med denna bild vill jag göra er uppmärksamma på att en människa som endast utåt är intellektuellt utvecklad kan inte höra eller förstå något eller endast mycket lite och otydligt om det som händer inom honom andligen.

[5] Kroppen är själens boning och anden i honom har tillfogats denna (själen min anm.) av Gud, så att den kommer att undervisa och väcka själen om allt som är andligt och att också göra det möjligt att komma i kontakt med den.

[6] Men hur kan anden göra det när själen, som är i full besittning av sin fria vilja, mestadels är utanför huset och vederkvicker och kyler ned sig vid det världsliga ljuset? Genom detta blir han så förblindad och sömnig att han inte ser och uppfattar någonting längre om vad som händer i hans hus.

[7] Med tiden, när han manas till det, är han villig att titta runt i sitt hus vilket han då blir mycket orolig för. Han ser att det redan finns brister på vissa ställen, vill laga det och göra det hållbart, och tar då slutligen tag i frågan om sitt inre och yttre boningshus.

[8] Sedan söker han i sitt hus efter den ande som då och då vill kalla in honom i huset genom att väsnas, men ofta hör han inte oljudet på grund av det världsliga tumultet. Då och då tar han en snabb titt inuti sitt hus där han dock bara upptäcker få och otillförlitliga saker. Efter en sådan liten

efterforskning går han snart ut igen, där han trivs bättre än i sitt hus mörka rum där han inte längre såg någonting klart eftersom hans syn förblindats alltför mycket av det yttre ljuset, och hans inre hörsel var alltför bedövad på grund av den svåruthärdliga världsliga uppståndelsen.

[9]  På vissa ställen finns det emellertid ängsliga själar, som är precis som

barn och är rädda för det världsliga ljuset och det världsliga tumultet. Dessa föredrar att stanna hemma och sysselsätta sig med vad de kan hitta i huset. När de hör ett oljud, kan de mycket lätt titta inifrån och ut genom ett fönster som inte förblindas av en yttre ljus. Och de kan snabbt och enkelt få veta vad som orsakade oljudet. Och de kan fullständigare och snabbare bli medvetna om många saker som också händer i huset jämfört med dem som befinner sig utanför huset.

[10] Den andliga förmågan att se och höra finns således alltid inom människan och aldrig utanför i hennes världsliga sinnesorgan. Om du därför önskar tala med någon själ och vill se henne, kan detta bara åstadkommas inom dig själv, men aldrig utanför dig själv.

[11] Om du hade stannat mera hemma skulle du redan ha haft samma livserfarenheter som många andra, som berättade om det, men vars  berättelse du alltid påstått vara en lindrig form av självbedrägeri. Därigenom stannade du mera utanför ditt hus, och endast vid sällsynta tillfällen tog du en snabb titt in i det. Som en följd av din inre syns förblindelse av det yttre världsliga förnuftets ljus blev du därigenom alltid mer och mer irriterad eftersom din förmåga att urskilja vad som hände i ditt livshus minskades och försämrades. Och du bestraffade dig själv, eftersom du med ditt yttre världsliga ljus ansåg och fortfarande anser den eviga döden och den eviga icke-existensen som den största välsignelsen för en varelse som kallats till en självmedveten existens. 

[12] Men se, som en sann livets Herre har jag förmågan att föra dig tillbaka

in i dig själv och under några ögonblick stärka din inre syn. Och då kan du omedelbart övertygas om själens tillstånd efter dess kropps död.

[13] Berätta vem du vill träffa nu och tala med från forna tider. Då kommer den personen omedelbart och talar med dig och besvarar dina frågor. Och du kommer också känna igen honom som den som du har känt under hans liv."

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  http://www.franky1.com/downloads.html]