11. Om Herrens återkomst

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 20; kap. 11; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] När ett sådant tillstånd äger rum bland människorna, har också tiden kommit för att ge dem vad de saknar. Endast under en sådan tidsperiod kommer Jag att återvända till människorna i denna värld, och då kommer Jag i allmänhet att göra det som Jag nu mera specifikt gör för endast några få vittnen. Jag sätter nu utsädet i jorden, och genom att göra det medför Jag inte fred till människorna, utan svärdet för bataljen och stora strider och krig. 

[2] Endast den person som accepterar min lära och lever i enlighet därmed, kommer att i sig själv finna ljuset, sanningen och livets äkta frid, fastän han genom detta   måste genomlida många strider och förföljelser, för Mitt namns skull, vilket ni alla personligen också kommer att få uppleva. Men när jag kommer till denna värld för andra gången, kommer även jäsningen, striderna och förföljelserna mellan nationerna att upphöra, och det ursprungliga förhållandet mellan människor och himlarnas rena andar att bli allmänt och varaktigt.

[3] Av vad jag har sagt och förklarat för er nu, kan ni enkelt veta och förstå varför det är tillåtet att det bredvid Arons ringa rättmätiga lärostol, på vilken Jag placerar er nu, med tiden kommer att finnas en falsk lärostol mitt ibland hedningarna som varar under lång tid, och hur och varför även de falska profeterna och lärarna i mitt namn kommer att tillåtas. 

[4] Men ni och edra rättmätiga ättlingar bör inte lyssna när de också hör kallelsen från de falskas mun, enligt vilken Kristus skulle vara här eller där. Ty Jag kommer aldrig mera att flytta in ett tempel som byggts av människohänder, utan bara i ande och sanning av dem som söker Mig och ber till Mig och bara tror på Mig och följaktligen älskar Mig över allt annat. Deras hjärta kommer att vara det sanna templet där jag kommer att dväljas och i vilket jag också kommer att tala till dem, undervisa, utbilda och vägleda dem. Kom nu noga ihåg detta för er själva, så att ni inte blir sårade när allt kommer att ske på detta sätt, utan kommer ihåg att jag har meddelat er allt detta i förväg, och också anledningen varför."

[5] Till detta sade Simon Judas: "Herre, vi känner helt klart igen din ordning i detta att när det gäller den fulla friheten för människornas vilja på jorden så kan det inte heller utvecklas i någon annan riktning än vad du nuoch redan också vid andra tillfällen har förklarat för oss, men för mänskligheten kan vi fortfarande inte på långt när förstå rent allmänt hur livets gyllene frukter framspringer ur detta. Men eftersom det måste förhålla sig så för att slutligen omvandla denna jord till en verklig livets skola för Dina barn, låt det då också förhålla sig så eftersom Din vishet tillåter det. 

[6] Men vi kommer att använda alla till buds stående medel för att strö så mycket utsäde som möjligt av levande ord i de mänskliga hjärtanas jord, så att utifrån detta de mäktigaste strider mellan ljus och mörker kan utvecklas så snart som möjligt. Alla gravar måste öppnas upp, och till och med för de döda bör ditt evangelium predikas, och havet som har svalt dem måste befria de döda för det stora ljuset. Med det menar jag inte ben och kött som har förmultnat redan för länge sedan, utan själarna. Också för dem bör Ditt ord tillkännages i anden."

[7] Jag sade: "Du har talat med besked. Det  som händer här i den materiella världen kommer sannerligen inte att undanhållas andevärlden som hitintills i hög grad försmäktat. Men det finns nu en hel del människor som är begravda i köttet, i livets nattliga gravar på den djupa botten av illusionens stora hav. För dem kommer ni verkligen att förkunna evangeliet och då blir det också många som kommer att komma ut ur sina gamla gravar och kommer att se ljuset, och att havet befriar sina fångar. 

[8] När detta rent allmänt kommer att ske för alla människor, då kommer också helt klart den stora och allmänna befrielsens dag att börja gry för alla jordens invånare. Men arbetet är stort och tungt och det finns fortfarande få bra arbetare. Sträva därför mest av allt efter att deras antal snart skall bli stort. Varje arbetstagare i min livets vingård kan förvänta sig en stor belöning - enligt hans flit och nit. Även om den belöningen kommer att vara torftig för er kropp här på denna jord, såsom det har förhållit sig fram tills nu, men det kommer att bli desto större och rikare för din själ och ande.

[9] Ty föremålen på denna jord är bara skenbara, och de ser precis ut som dem som människan upplever i sina drömmar. Den lilla skillnaden är bara att innehav av föremål i drömmen kommer på något sätt att förhäxa människans själ under kortare tid än innehav av denna världs yttre föremål. Men båda kommer att förgås och efter att de förgåtts, kommer allt att verka vara ett sken för den levande andens öppnade ögon, som bara kan visa allt skens verklighet i ordets mest sanna bemärkelse. 

[10] Därför bör alla mest av allt sträva efter andens ägodelar, som är ljuset, sanningen och livet i själen. Vad kroppen än behöver i rätt mängd, kommer säkerligen på denna jord att ges av sig självt till varje lojala arbetstagare i min vingård, ty Jag vet säkert bäst vad människan behöver, även i fysisk avseende. Förstod alla Mig väl nu?"

[11] Simon Judas sade: "Herre, jag har förstått dig och de andra bröderna har säkert gjort det också. Och det står nu också helt klart för oss varför du inte ville höra invånarna i den byn som vi passerade igenom, även om de presenterade sina behov för Dig och bad Dig om hjälp, som om Du endast var en av dessa världsliga läkare. Men vi har nu redan gått ganska länge, solen börjar redan gå i riktning mot kvällen och fortfarande kan jag inte någonstans upptäcka något som ser ut som ett hus. Eftersom vi har gått på denna väg till Jeriko för en halvtimme sedan, så ser det väldigt övergivet ut. Det finns tillräckligt med skog och buskar, men längre bort finns det ingenting, och man måste förstå att tjuvar och rövare vistas i en sådan miljö. Herre, är det fortfarande långt kvar?"

[12] Jag sade: "Var inte ängslig för vägen. För oss är det en trygg väg. När allt kommer omkring har ni färdats med Mig genom mycket ödsliga områden nära Eufrat, och dessa var trygga för oss och även mycket givande. Och det kommer här också att bli fallet med denna väg. När vi har passerat kullen, som ligger där framför oss och som i verkligheten är ganska lång, så kommer vi också snart till en plats som var en av de 10 städerna under Lots tid, men som nu bara är en mycket fattig något större by. Vi får se vad vi kan göra där. Därifrån kommer vi till olika byar, och vi får se var de kommer att inhysa oss i något värdshus."

[13] Lärjungen Andreas sade: "Herre, du säkert veta i förväg vilken typ av by det kommer att vara och hur värdshuset ser ut. Bara en sak, du önskar inte precisera det för oss."

[14] Jag sade: "Och även om det vore så, varför känner ni er irriterade över det? Men för er skull vill Jag inte se framåt i förväg, utan som en man tar Jag det som det kommer. I den första byn kommer vi emellertid att stöta på alla slags människor, som fariséerna, gamla skriftlärda och även människor som tror att de är mycket fromma och som verkligen skryter om det. När vi passerar igenom kommer vi säkert att få en del besvär med dem."

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  http://www.franky1.com/downloads.html]