Kap. 10 nya lärjungar: Jakob, Johannes och Thomas

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 10; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

I NASARET 

1. Och på den tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galiléen och Jesu moder var där. 

[1] "Och:et" här som redan förekommer i början av första versen av det andra kapitlet visar att dessa två kapitel har ett nära samband. Därför visar det sig att detta bröllop i en familj, som står på mycket god fot med Josefs hushåll, äger rum redan på den nämnda tredje dagen, nämligen, räknat från den dag när jag lämnade Bethabara med mina så långt bara fyra lärjungar och tillsammans med dem tillbringade en hel dag i Josefs hus - som vid den tiden inte längre var i livet - med min kroppsliga moder som, med hjälp av mina andra bröder, gjort allt för att visa oss den bästa möjliga gästfrihet. 

[2] I sitt hjärta insåg Maria att tiden nu var inne för mig att påbörja mitt uppdrag som den utlovade Messias. Emellertid visste hon inte vari min verksamhet skulle bestå. Vid detta stadium trodde hon också på den fullständiga fördrivningen av romarna och återupprättandet av Davids mäktiga tron och dess stabila och oövervinnerliga, gudomligt ärofulla värdighet som aldrig skulle få ett slut. 

[3] Den goda Maria och alla mina jordiska släktingar  föreställde sig fortfarande Messias som segrare över romare och andra fiender till det förlovade landet. I själva verket hade de bästa av dem en liknande idé om den utlovade Messias, precis som många för övrigt ärliga människor nu har en ganska felaktig föreställning om årtusendet. Men tiden var ännu inte mogen för att de skulle kunna hysa en annan uppfattning. 

[4] Eftersom man således i mitt eget hushåll, och som börjar med Maria, hade denna uppfattning om den kommande Messias, kan det med rätta antas att andra familjer i vänkretsen inte kunde ha en bättre förståelse. 

[5] Detta är också anledningen till att många familjer riktade sin uppmärksamhet mot mig och naturligtvis mot dem, som jag kallade mina lärjungar. På grund av detta bestämde sig även Jakob och Johannes för att bli mina lärjungar, för att tillsammans med mig regera över nationerna på jorden, ty de hade redan glömt bort mången sak, som jag i min barndom till dem hade förutsagt ganska klart skulle hända. 

2. Jesus och hans lärjungar var också inbjudna till bröllopet. 

[6] I alla de finare hushållen i närheten av Nasaret, och i praktiskt taget hela Galiléen, ansågs jag som en befriare från det romerska oket, vilken snart skulle träda fram. Fastän det hade bara förhållit sig så under de få månader efter att jag hade börjat göra vissa förberedelser och tack vare vilka också särskilda profetior om min person började få liv igen i vännernas hushåll - liksom mången sak som hade fallit i glömska under de senaste 18 åren. Därför blev jag inbjuden med mina lärjungar, min mor Maria och många andra släktingar och vänner till ett till och med ganska anmärkningsvärt bröllop i Kana, en  gammal och liten stad i Galiléen, inte särskilt långt från Nasaret, där det fanns så mycket munterhet, att de fyra lärjungarna från Bethabara påpekade för mig: 

[7] "Herre, saker och ting är mycket trevligare här än på Bethabara. Stackars Johannes också, som skulle blivit  väldigt glad om han en gång i livet kunnat deltaga här i en måltid som denna, i stället för hans förtvivlat dåliga kosthåll, som huvudsakligen består av lätt skalade gräshoppor och vild bihonung."(Det finns i denna region, liksom även i Arabien, en art gräshoppor stora som duvor som tillagas och äts som krabbor i det här landet - Österrike) 

[8] På detta svarade jag: "I detta skede kan ni ännu inte förstå varför Johannes måste leva på det här sättet. Han måste leva så, ty annars skulle Skriftens ord inte gå i  uppfyllelse. Men han kommer snart att få ett bättre liv. Jerusalem kommer inte att tillåta honom att fortsätta sitt liv i öknen så mycket längre till. Från och med nu kommer han att bli mindre, så att en annan kan bli större. 

[9] Men, Andreas, hur blir det med den lärjunge, som kom först med dig till mig? Kommer han att följa mig eller kommer han att stanna i Bethabara? "Andreas säger: "Jo, han kommer, men han var tvungen att ordna med någonting först." Jag säger: "Det är bra. Ty där det finns en Kefas måste det också finnas en Thomas". Andreas säger: "Ja, det är så han heter. En ärlig själ, men alltid full av samvetsbetänkligheter och tvivel. Men när han en gång förstått någonting så släpper han det aldrig, fastän han har ett extremt generöst hjärta. Han har fått detta smeknamn på grund av sin generositet. Han kommer, Herre. Skall jag kalla hit honom, denna Tvilling? 'Jag säger: "Ja, gör det, ty den som kommer i mitt namn, kommer att bjudas in till bröllopet". 

3. Och när vinet tog slut, sade Maria till Jesus: "De har ingen vin kvar."

[10] I enlighet med tidens sed måste varje gäst som anländer välkomnas med en bägare vin. Maria hade redan en tid lagt märke till att förrådet av vin hade tagit slut och hon insåg att den nyanlända gästen inte kunde tas emot på ett korrekt sätt enligt gängse sed. Därför sade hon i hemlighet till mig: "Min käre son, det kommer att bli pinsamt. Vinet har tagit slut. De har inget kvar. Du kan frambringa något (åtminstone för de nyanlända)."

4. Jesus svarade: "Din oro är inte min, mamma. Min tid är ännu inte inne."

[11] Varpå jag gav ett högst tvetydigt svar framför alla 

gästerna, men naturligtvis på ett mycket varsamt sätt och sade på grund av den tidens sed, särskilt runt Nasaret, till henne: "Kvinna, detta är inte vårt bekymmer. Som inbjuden gäst är det ännu inte min tur att leverera vin. Min tid är ännu inte inne."(Vid den tiden och i det området måste alla inbjudna manliga bröllopsgäster ge en frivillig gåva av vin. Men det måste ske i en viss ordning enligt vilken de närmaste släktingarnas gåvor måste konsumeras först. När dessa väl hade druckits upp användes även gåvor  från gäster utan blodsband - i rangordning.) Men Maria visste att det befintliga vinet hade tagit slut. 

Därför vände hon sig till mig och, så att säga, föreslog att jag skulle strunta i den sedvanliga ordningen, speciellt som en ny gäst anlände för vars välkomsthälsning det inte fanns en droppe vin kvar. Vid sådana tillfällen var modern väldigt petig när det gällde att hålla på den gamla goda seden. 

Även om Jag inte tycktes alltför samarbetsvillig i denna fråga så kände Min mor mig och att jag aldrig vägrade att uppfylla några av hennes önskningar. 

5. Hans mor sade till tjänarna: "Gör som han säger." 

[12] Och med full tilltro till Mig vände hon sig därför till tjänarna och sade: "Gör allt som min son säger." 

[13] Det här är så långt som den historiska delen av denna vers i andra kapitlet berörs. Men inbakad i denna historiska händelse, eller så att säga bortom den, finns också en andlig och därför profetisk innebörd, som det med hjälp av förnuftets inneboende förmåga är mycket lätt att upptäcka. 

[14] Vem kan väl undgå att lägga märke till att det råder en högst slående överensstämmelse mellan detta bröllop, som ägde rum på den tredje dagen efter min återkomst från öknen Bethabara, och min återuppståndelse som också inträffade på den tredje dagen efter min korsfästelse?

[15] Genom detta bröllop gavs alltså en profetisk antydan om vad som skulle hända mig efter 3 år, och - i en något vidare mening - att jag efter 3 år säkert och visst, som en evig brudgum, skulle hålla ett äkta bröllop med alla mina meningsfränder och de som verkligen älskar mig i deras pånyttfödelse till det eviga livet. 

[16] Men i sin allmänna praktiska bemärkelse; denna   historia om bröllopet som - detta måste förstås - ägde rum tre dagar efter Min återkomst från öknen, pekar på de tre stadier som alla måste passera för att uppnå andens återfödelse och det eviga livets bröllop i det himmelska Galiléens stora Kana. 

[17] Dessa 3 stadier består av: först att bemästra köttet, sedan själens rening genom den levande tron som naturligtvis måste visa sig levande genom kärlekshandlingar, eftersom den i annat fall vore död, och slutligen andens uppvaknande från dömandets grav, för vilket säkert den tydligaste jämförelsen ges i uppväckandet av Lasarus från de döda. Den som begrundar denna lilla förklaring lite kommer att finna att det är lätt att förstå det som följer.

[18] Efter att här ha uppenbarat den andliga innebörden av denna bröllopsberättelse, det vill säga vad som i allmänhet menas med den, så låt oss nu återvända till bröllopet och titta på de olika motsvarigheterna i denna berättelse.

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net