torsdag 26 mars 2015

15. Herren ser igenom judarnas ondska och bedrägerier

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 15; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

23. Medan han var i Jerusalem för Påskhögtiden, trodde många på Honom när de såg de under han utförde. 
[1] Jag säger eder: det är nu påskhögtid och jag ska stanna i Jerusalem under denna tid. Följ mig dit jag kommer att vara så skall ni få se ett stort antal riktiga underverk. Men se till att dessa undervek inte för med sig död."
[2] Judarna förvånades över dessa ord, men jag lämnade dem och gick med mina lärjungar ut ur templet och ut i det fria. Judarna följde mig dock i hemlighet, ty de hade inte modet att följa mig öppet eftersom jag hade talat om att 'mina under orsakar död'. De förstod inte att detta innebar det andliga elementets död, utan tänkte på den kroppsliga döden. Och som alla de rika på jorden var de nära vänner av det jordiska livet. 
[3] Men en av dem kom till mig utanför templet och sade: 
"Mästare, jag har förstått vem du är och vill vara med dig. Var bor du? "

24. Men Jesus skulle inte förlita sig på dem. Han kände dem alla alltför väl. 
25. Han behövde inga bevis från andra om en människa, ty han kunde själv veta vad som fanns inom en människa. 
[4] Men jag såg att han inte var ärlig och att hans önskan att ta reda på var jag bodde var oärlig. Därför yttrade jag till honom, som jag senare gjorde till ett antal på liknande sätt träl-intresserade präster, de välbekanta orden: "Rävarna har sina hål, fåglarna sina nästen, men Människosonen har ingenstans där kan vila sitt huvud, minst av allt i denna stad. Men gå först och rena ditt hjärta och kom sedan med ärligt uppsåt, inte med svek, så får du se hur du kan hävda dig vid min sida."
[5] Den här mannen sade dock: "Mästare, du har fel om mig och mina vänner. Om du inte har någonstans att bo, kom till oss så skall vi låta dig och lärjungarna bo hos oss och sörja för dig så länge du önskar."
[6] Men jag såg tydligt att den här mannen inte hade ärligt uppsåt och sade: "Vi kan inte lita på er, för ni är vänner till Herodes och liksom honom förtjusta i skådespel, särskilt om ni kan beskåda dem gratis. Men jag har inte kommit till denna stad för att underhålla Herodes vänner med lustspel, utan för att kungöra att Guds Kungarike är nära och att man därför bör ångra sig så att man får ta del av detta rike. Se, detta är syftet med min närvaro här vid denna tid, och för detta behövs inte ert husrum. 
Ty den som bor i ett hus kan endast lämna det genom dörren som är försedd med lås-och bult och genom vilket en gäst också kan bli en fånge. Men den som stannar i det fria är också fri och kan gå vart han vill. "
[7] Juden sade: "Hur kan du förolämpa oss så. Tror du att vi inte längre känner till den okränkbara rätten till gästfrihet? Om vi bjuder in dig som gäst i vårt hus, så är du den mest okränkbara där och ve den som skulle bära hand på dig. Hos oss försvaras och respekteras således rätten till gästfrihet över allt annat. Hur kan du då vara misstänksam mot denna fastlagda ordning i våra hus? 
[8] Jag sade: "Jag är ganska bekant med denna inhemska ordning i edra hus, men det betyder inte att jag inte också känner till den andra. Så länge som någon är gäst i edra hus, åtnjuter han rätten till gästfrihet. Men när han vill lämna huset, har soldater och hantlangare sänts för att ta emot gästen utanför dörren och beslå honom i kedjor. Säg mig, är det också en del av den gamla seden om gästfrihet?"
[9] Något generad säger juden: "Vem av edra hus kan med ett gott samvete hävda detta?"
[10] Jag svarade: "Den Ende, han som vet. Har inte en människa för några dagar sedan överlämnats i händerna på domarna på detta sätt?"
[11] Ännu mer generad säger juden: "Mästare, vem berättade detta för dig? Om nu detta skedde, så säg mig, har inte den kriminelle förtjänat det?"
[12] Jag sade: "Hos er anses många saker vara ett brott som är inte ett brott inför Gud och inför mig, därför att edra förhärdade hjärtan betraktar mycket som brott för vilket Moses inte stiftade någon lag. Dessa är edra lagar vilka enligt min mening inte gör en människa till brottsling. Ty att tillämpa edra regler är att synda mot Mose lagar. Hur kan då den vara en brottsling som bryter mot edra regler men följer Mose lagar? Åh, jag säger er: ni är alla fulla av ondska och skamlig falskhet."
[13] Juden anmärker: "Hur kan det vara så? Moses gav oss rätt att införa lagar för speciella tillfällen, och därmed är våra väl genomtänkta lagar lika bra som Mose lagar. Är inte den som åsidosätter dem därför lika mycket en brottsling som den som bryter mot Mose lagar?"
[14] Jag säger: "För er visserligen, men inte för mig. Moses krävde att ni skall älska och respektera edra föräldrar, men ni påstår, och prästerna till och med befallde er att gör detta: "det är bättre att istället offra i templet, eftersom den som gör detta  därvid friköper sig från denna lag."
Men om nu en människa modigt står upp emot er och säger: "Ni är Guds-förnekare och ömkliga bedragare, som upphäver Mose lagar på grund av er girighet och ersätter dessa med andra, med vilka ni plågar den stackars mänskligheten." Men se, då har denna människa syndat emot er, varför ni på dörrtröskeln överlämnade honom för att han skulle dömas. Berätta för mig, förtjänade denna värdiga människa detta eller är inte ni långt värre lagbrytare gentemot Moses?"

[15]  I detta läge blev juden arg och gick bort till sina andra följeslagare för vilka han berättade allt som han hade hört från mig. De skakade på huvudet och sade: "Märkligt. Hur kunde den här mannen veta detta? "Men jag lämnade platsen och gick med mina anhängare till ett litet värdshus utanför staden där jag stannade i flera dagar.

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  http://www.franky1.com/downloads.html]  



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.