onsdag 26 juni 2019

2 000 år av Evangelium.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 91; röd text = Jesus, svart text = alla övriga. Den svarta texten i kursiv stil är hämtad från Johannes Evangelium i Nya Testamentet]

54. Detta var nu det andra under som Jesus utförde efter att ha kommit från Judéen till Galiléen. 

[1] Följande dag i Kana sade Jag åt Johannes, som skriftligen hade dokumenterat det första tecknet vid bröllopet, att även skriftligen dokumentera detta andra tecken som utfördes på samma plats. Och detta gjorde Johannes också med få ord i åtta verser så som det står skrivet. 
[2] Matteus frågade också om även han skulle dokumentera denna händelse, men Jag sade till honom: ”Låt det vara. När vi i morgon kommer till Kafarnaum där jag återigen kommer att undervisa och utföra mirakler, då skall du uppteckna dessa. Men lägg också till i min Bergspredikan helandet av den spetälske vid Sykar, som jag helade då Jag var på väg ner från berget.’ 
[3] Matteus säger: ”Herre, såvitt jag vet blev två spetälska helade av Dig vid Sykar. Vilken av dem skall jag dokumentera?”
[4] Jag sade: ”I själva verket blev fler än två helade, men det räcker att nämna den som Jag helade vid foten av berget och som jag bad att visa upp sig för prästen Jonael, vars namn du inte behöver gå in på, och erbjuda den gåva som Moses påbjudit som ett vittnesbörd för dem. För den som inte tror på Mig efter det ena miraklet kommer inte att tro på mig om jag så utförde hundra mirakel. Dokumentera därför av de många miraklen endast det som 
jag nu berättade om för dig”.
[5] Matteus säger: ”Åh ja, Herre, nu vet jag vilket mirakel Du syftar på. Jag gjorde en anteckning om det, men skrev inte ner det i detalj. Det skall jag göra nu och börja ett nytt kapitel med detta. För jag delade upp Bergspredikan i tre kapitel och detta blir nu det fjärde.”
[6] Jag sade: ”Just nu är denna din uppställning god, men efter att jag har blivit upptagen från denna Jord till mitt eviga Kungarike, kommer du att behöva skriva ytterligare 4 kapitel, som föregår dessa. Därför kan du redan nu ge de 3 kapitlen om Bergspredikan numren 5 till 7 istället för 1 till 3, och det nya skall då bli nummer 8.”
[7] Matteus ordnade därför omedelbart sina anteckningar på detta sätt. Och nuförtiden återfinns alltså Bergspredikan inte i det första kapitlet, utan endast i de femte, sjätte och sjunde kapitlen, även om detta var det första som nedtecknades av Matteus. 
[8] Att vara bekant med detta faktum behövs också för en bättre förståelse av Matteus och Johannes Evangelier, ty bägge skrevs under Min personliga översyn. Det gäller här främst att få de två utåt sett så synbarligen olika dokumenten att harmoniera med varandra, eftersom det nästan alltid har varit fallet att även goda uttolkare av Skriften har betraktat de mirakler som verkar likartade i Matteus och Johannes som de samma, men icke desto mindre har undrat ”Hur kan det komma sig att Matteus säger si och Johannes så även om de verkar utgå från samma fakta?”
[9] Detta gav många fel som resultat och ledde inte sällan till ett fullständigt avståndstagande från Min lära så som den är nedtecknad i Evangelierna. 
[10] Här kunde man verkligen säga: ”Men varför, oh Herre, lät Du detta ske under så många sekler utan att låta någon få klarhet över det?” Avseende detta säger jag:
[11] Där Min lära är mer eller mindre accepterad gick det inte ett århundrade under vilket Jag inte valde ut och uppväckte människor till att bibringa folket fakta och den nödvändiga uttolkningen av Evangelierna. De utvalda har alltid gjort detta och även historiskt kompletterat det i dokumenten, som hade förlorats vad gäller Min lära, dels genom mänsklig oaktsamhet och dels genom olika sekteristiska kyrkvärdars och Evangeliets prästers trotsiga och inte sällan onda avsikter - men endast ytterst få accepterade det.
[12] Kyrkorna, som systematiskt hade omskapats med tiden avvisade naturligtvis detta och förklarade det för att vara ”kätteri” och ”djävulskap” därför att det inte passade deras giriga och tyranniska syfte. 
[13] Vetenskapsmän och konstnärer å andra sidan beskrev sådana fenomen som ”fantasier” och ”drömmerier” av en stackars usling som vill bli något, han också, men utan att ha förvärvat de nödvändiga karaktärsegenskaperna genom ansträngning, flit och djupgående studier. 
[14] På den platsen, emellertid, där den utvalde och uppväckte profeten levde och var känd var han minst av allt accepterad och hade därför inte mycket framgång. Ty enligt människors åsikter, sådana de i allmänhet är, bör en profet i själva verket inte leva på jorden alls, bör inte ha mänsklig form, äta och dricka och ha kläder på sig, utan bör åtminstone fara omkring i luften i en glödande vagn som Elias och därifrån kungöra för varje person det denne i sin egenkärlek tycker om att höra och som smickrar honom. Detta vore då en verklig profet mot vilken allas ögon och öron skulle riktas, särskilt om han under sina flygturer mirakulöst nog kastade stora mängder guld- och silvermynt till de rika, men små kopparmynt åt proletärerna och på samma gång prisade de viktiga, rika och mäktiga, men ofta strängt bestraffade de stackars djävlarna (proletärerna), särskilt om dessa vågade klaga på de rika, viktiga och mäktiga. En sådan profet skulle, såklart, inte bli särskilt populär bland de fattiga, och de skulle inte lovprisa honom.
[15] Men om profeten är en människa vemsomhelst, om han äter och dricker, till och med har ett hem och kanske ägnar sig åt någon världslig handel vid sidan om, oh, detta är allaredan slutet vad beträffar hans profeterande. Han förklaras vara antingen en dumbom eller en hycklare och har ingen större chans att åstadkomma någonting i sitt hemland. 
[16] Således har jag under de nästan 2 000 åren alltid lagt till det som saknats. Men vem godtog det? Jag säger dig, alltid bara väldigt få och dessa sällan nog aktivt. Man lade märke till detta. Men att någon skulle ha ändrat sitt sätt att leva i enlighet med detta och sedan i sin ande övertygat sig själv om att den i övrigt normala människan verkligen var utvald av Mig för att komma med en ny klarhet från Himlen till människor i en värld, som gradvis hade blivit så dyster, det gjordes aldrig av alla slags lättjefulla skäl.
[17] Någon har köpt sig ett par nya oxar som han nu ska använda för plogning, så han har självklart inte tid. En annan måste odla upp en ny åker och kan inte komma på grund av detta. En tredje har skaffat sig en hustru och har därför inte längre någon tid eller möjlighet. En fjärde måste bygga ett stort hus och har så många bekymmer nu, han kan omöjligen ha tid. Och således har alla någon ursäkt och ett nytt ljus från Himlen brinner förgäves upp igen under ett helt sekel i något dolt hörn av jorden. Och om Jag under nästa sekel återigen sänder ett nytt ljus för att skapa klarhet över de antika dokumenten, kommer detta att röna samma öde. 
[18] Om det verkligen förhåller sig så, att döma av alla tiders erfarenhet, så uppkommer frågan huruvida Jag kan klandras för att de antika uppteckningarna än idag visar samma brister som redan för tusen år sedan upptäcktes av lättjefulla forskare, som stödde sig på förnuftet och ägnade sig åt hårklyverier, vilket resulterade i att många som tvivlade och sådana som slutligen motsatte sig Min lära och dess – och Min – fullkomliga gudomlighet, har ploppat upp som svampar ur jorden. 
[19] Anledningen till att jag nu ger fullt ljus i denna fråga är att ingen i slutändan skall kunna ursäkta sig med att Jag, sedan Min kroppsliga närvaro på Jorden, varken hade bekymrat Mig om Min läras renhet och fullkomlighet eller om de människor som tog den till sig. 
[20] När jag kommer åter till Jorden skall jag göra en grundlig sållning och inte godta någon som kommer till Mig med ursäkter, vilka det än må vara, ty alla som söker helt uppriktigt kan och måste finna vad han söker. Men de sjuka fåren och åsnorna som livnär sig vid krubban skall tilldelas medicin varefter de med säkerhet kommer att bli lystna på utfodringen från Himlen. Men sedan kommer de som konvalescenter att bli utfodrade homeopatiskt under lång tid. Men nu än en gång till Evangeliet. 

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Evangeliet i Sykar.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 51; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]


[1] Översteprästen säger: "Herre, ska vi börja äta igen? Styrkte vi oss inte med mat och drick redan i början av kvällen? Jag för min del är fullkomligt styrkt och kan varken äta eller dricka mer.
[2] Jag sade: "Du har svarat rätt, för du har ätit dig mätt på mat och kostbart vin från himlen. Men det finns många här som varken vågade äta eller dricka, eftersom de ännu inte hyste någon aktning för Mitt namn eller Mitt ord och var rädda för häxeri. Men nu efter att de hört vårt samtal och insett dess kristallklara sanning, blev de kvitt sin fåniga rädsla och hunger och törst intog dess plats. Nu skulle de vilja äta och dricka men vågar inte på grund av all sin vördnad. Tycker du att man bör låta dem fortsätta så? Åh det skulle vara främmande för oss. De bör nu äta och dricka med god aptit. Eftersom de från och med nu inte kommer att äta eller dricka från detta kök, förutom när de en gång kommer till mitt rike i himlen. "
[3] Efter denna tillrättavisning uppmanade jag återigen folkmassan att äta och dricka och sade också till ungdomarna: "Låt dem inte gå miste om 
något. "Och ungdomarna skaffade återigen fram mycket bröd och vin och alla slags dyrbara frukter.
[4] Men några oroade sig för att äta de okända frukterna. Och ungdomarna tog till orda: "Kära bröder, ät alla dessa frukter utan rädsla, eftersom de är rena och smakar utsökt. Det finns förvisso på denna jord ett antal frukter, grässorter och djur för vars bildning orena andar är verksamma, eftersom det är inskrivet i Herrens ordning, därför att också här måste djävlarna tjäna Herren, även om de inte kommer att eller inte kan göra det frivilligt. Ty precis som en slav måste tjäna sin herre i kedjor, just precis så måste också djävlarna tjäna, men det ligger ingen välsignelse i ett sådant arbete.
[5] Och på denna jord - där inte sällan människor, djur och djävlar lever under ett och samma tak, och verksamma efter sitt slag - förekommer det därför alla slags gärningar, bestyr och frukter av en dålig och oren natur och arter, som människor inte bör ta del av om de vill undvika alla slags jordiska sjukdomar; och Herren har genom Sin tjänare Moses av denna anledning fastställt alla de saker som är rena och bra, och har givit människor rådet att inte använda de saker som orena andar håller igång, och detta är en lysande ordning. Men allt som erbjuds här för er njutning är ytterst rent, därför att de är för er skull införskaffade på ett övernaturligt sätt hit från himlen; därför kan ni njuta av allt utan fruktan. Ty det som Fadern ger från himlen är ytterst rent och utvecklar själens och andens liv för alltid. "
[6] Denna instruktion från de kloka ungdomarnas sida gladde alla i
hjärtat och alla lovprisade Gud för dessa ungas välvilliga klokhet. Denna undervisning skrevs också ner senare, vilket gjorde att den bevarades i många år i denna stad och trakt.
[7] Men när denna stad och trakt senare skövlades av allsköns fiender, förstördes mycket och i samband med detta också denna undervisning, vilket Paulus en gång dunkelt anspelade på i ett av sina brev där han talar om alla möjliga slags andar.
[8] Hela sällskapet var nu på gott humör och diskuterade inbördes bland varandra Mig och Min lära och denna måltid från himlen och ungdomarna diskuterade många saker med gästerna.
[9] Nathanael ställde sig emellertid upp och höll tal till gästerna: "Kära
vänner och bröder, för bara några månvarv (månader) sedan var jag fortfarande en fiskare i Bethabara-distriktet vid Jordanfloden, inte långt
från där denna mynnar ut i havet; en högst anspråkslös man kom till Johannes och lät döpa sig, och utan att någonsin ha träffat honom fysiskt på jorden, så gav Johannes honom omedelbart denna vittnesbörd: "Se, Guds lamm som tar bort världens synd." Och återigen vittnade Johannes och sade: ”Han är den om vilken jag sade: Han är den som även om Han kommer efter mig föredras framför mig, och vars skoremmar jag inte är värdig att knyta upp."
[10] En sådan vittnesbörd hörde jag från predikanten i öknen, och jag
begrundade detta, gav mig iväg och berättade detta för min fru och barn
hemma, och dessa var mycket förvånade över att den strikta predikanten vittnade så om en annan människa.
[11] Eftersom det var svårt att prata med predikanten - och när han
talade så var hans ord grova och han skonade ingen, vare sig det rörde sig om en farisé, präst eller levit - så måste alla göra ett skutt på liv och död för
hans tungas svärd.
[12] Men när Han, som nu är en Herre bland oss, anlände, så blev Johannes ett lamm bland lamm och blev lika ömsint som en lärka som sjunger sin sång om våren. Kort sagt, min familj kunde knappast tro på min berättelse, eftersom de bara alltför väl visste hur Johannes brukade tala.
[13] Två dagar senare tog jag emellertid itu med mitt dagsverke ganska tidigt, satt under ett träd för att laga mitt fiskeredskap, när Han, som
Johannes så finstämt hade vittnat om, kom till mig i sällskap med några som redan följde Honom, kallade på mig vid mitt namn och bad mig att följa Honom. Och när jag undrade över hur Han sålunda kunde känna mig, eftersom jag inte hade träffat Honom tidigare, sade Han: ”Undra inte
mycket, ty sannerligen säger Jag till dig, att hädanefter skall du se himlen
öppna sig, och Guds änglar stiga upp och ned över Människosonen.’
[14] Och se, det som Herren hade talat om för mig har nu på det mest fantastiska sätt gått i uppfyllelse här. Alla himlarna står öppna och änglarna kommer ner och passar upp Honom och oss alla. Vilka mer bevis behöver vi på att Han ensam är Den som ska komma enligt de löften som förkunnades till alla Israels barn, med början hos Adam? Därför anser jag honom vara mera än bara Messias. Han är ....'
[15] Nu avbryter Jag Nathanael och säger: "Min kära vän och bror, bara för närvarande, så långt men inte längre. Först efter att detta kött har lyfts upp av judarna, kan du utan förbehåll säga allt som du känner till om Mig, men inte under några omständigheter förrän dess, ty människorna är inte redo för detta ännu.
[16] Nathanael godtog detta, men kunde ändå inte förstå vad jag menade med att lyfta upp Mitt kött, men han var tyst med sorg i ansiktet. Men jag tröstade honom och påminde honom om vad Jag tidigare hade sagt till honom om detta, varefter han blev glad och lovordade mig i sitt hjärta.
[17] Men den följande dagens morgon började gry. Ändå kände ingen 
minsta spår av trötthet eller sömnighet, eftersom alla var styrkta som
aldrig förr även efter den sundaste sömn. Alla frågade mig därför om
de kunde dröja kvar hos Mig under dagen. Och Jag gick med på detta deras så uppriktiga önskemål.

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net


Att hedra sabbaten.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 50; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Herren: ”Det lämpligaste sättet att ära sabbaten är dock att ni borde 
vara mer aktivt sysselsatta i att göra gott än på någon annan dag.
[2] Dräng-arbete, med vilket jag menar att arbeta för löner och belöningar
från världen, borde ni från och med nu inte utföra varken på en normal 
veckodag och ännu mindre på en sabbat, därför att från och med nu
skall varje dag vara en sabbat och varje sabbat en full arbetsdag. Med 
detta, min vän, har du nu en fullständig regel om hur ni i framtiden
skall tjäna Gud. Låt oss lämna det med detta.”
[3] Säger översteprästen: "Jag inser nu tydligt denna regels heliga 
sanning, som jag är glad att ta som ett bud. Men med de befästa judarna 
kommer det att krävas mycket innan denna regel, som framspringer ur
den rent gudomliga viljan, skall bli begriplig för dem i sin fullaste sanning. 
Jag fruktar att väldigt många inte kommer att godta denna regel innan 
världens slut, därför att människor redan är vana vid sabbaten från antiken
och inte vill att den tas ifrån dem. Åh, för det första kommer detta att kräva mycket ansträngning och arbete."
[4] Jag sade: "Det är inte alls nödvändigt att sabbaten helt skall överges, 
utan bara dess stolligheter. Gud Herren kräver inte era tjänster och vördnad, 
ty han har skapat världen och människan utan någons hjälp och ber bara 
människorna om att erkänna och älska honom med all sin kraft, och detta 
inte bara på sabbaten utan varje dag oavbrutet.
[5] Vilken typ av gudomlig tjänst är det som gör att ni bara kommer ihåg 
Gud på en sabbat men aldrig under veckan? Är inte Gud densamme,
oföränderlige Guden varje dag? Låter Han inte solen gå upp varje dag 
och låter ljuset stråla över de rättfärdiga och orättfärdiga, av vilka det 
alltid finns vida mera än de rättfärdiga?
[6] Arbetar inte Gud Själv på samma sätt varje dag? Om emellertid
Gud Själv inte tar helgledigt, varför bör människor behålla helgdagar 
bara för lättjans skull? Därför att ingenting bryr de sig mera om på
en sabbat än att vara sysslolösa. Men genom detta tjänar de Gud på 
sämsta möjliga sätt.
[7] Ty det är Guds vilja att människor mer och mer skall vänja sig vid
kärleksverksamhet, så att de en gång på den andra sidan kommer att 
vara kapabla till mycket arbete och ansträngning och endast i sådan
verksamhet kommer att kunna söka och finna den sanna och högsta 
möjliga salighet. Skulle människor någonsin kunna uppnå detta inom 
sig själva genom sysslolöshet? Jag säger er: aldrig.
[8] På arbetsdagarna, fastän hon faktiskt arbetar, idkar människan bara
själviskhet, ty då arbetar hon för sitt kött och benämner det hon erhåller för
sitt eget. Den som än vill erhålla detta från henne måste köpa det genom 
arbete eller med pengar, i annat fall skulle hon inte få någonting av
betydelse från någon. Om människor därför bara odlar sin egen själviskhet 
på arbetsdagar och tillbringar sabbaten, som den enda dagen på vilken 
de bör utöva kärleksverksamhet, i den mest omedgörliga sysslolöshet, 
så uppstår den mycket allvarliga frågan: när bör eller skall folk utöva 
den enda sanna gudstjänsten, som består i kärleksfull tjänst gentemot 
medmänniskan?
[9] Gud Själv är inte ens för ett ögonblick sysslolös utan ständigt
verksam för mänskligheten och aldrig för Sig Själv. Han behöver inte 
en jord för sig själv, eller en sol, en måne, alla stjärnorna eller något
som finnes däri eller utgår från desamma. Gud behöver inte allt
detta. Men alla skapade andar och människor behöver det, och för deras
skull är Herren ständigt verksam.
[10] Om Herren, vars arbete pågår varje dag och som ständigt är
verksam för mänskligheten, önskar att människorna som Hans barn 
skall vara liksom Honom i allt, hur kan det någonsin ha varit Hans vilja att 
människorna, efter sex själviskt tillbringade dagar, på den sjunde dagen
tillfredsställande bör tjäna Honom genom omedgörlig sysslolöshet och 
hedra honom, Den evigt verksamma, genom lättja?
[11] Jag säger nu detta tämligen klart till dig, som är överstepräst, så att 
du i framtiden - väl medveten om vem Den Ende är, som har sagt detta 
till dig -  skall visa din församling sabbaten i ett bättre ljus än som har varit
fallet från Moses fram till nu. Ty på samma sätt, som jag nu har förklarat 
sabbaten för dig, hade det också givits till Moses. Men folket förvandlade
den bara alltför snart till en hednisk dag av sysslolöshet, och trodde på att 
göra Gud en god tjänst genom att vara overksamma och att straffa dem 
som ibland också på sabbaten vågade utföra någon liten uppgift eller ge 
någon nyttig hjälp till en sjuk person. Åh vilken stor blindhet. Åh, vilken
enorm dåraktighet.'
[12] Säger översteprästen, ganska förkrossad av sanningen: "Åh vilken
helig sanning som kommer ut ur din mun. Ja, nu är allt klart för mig.
Först nu har du, Herre, tagit bort Mose trefaldiga slöja från mina ögon. 
Herre, nu finns det inget behov av ytterligare mirakel, ty här räcker det 
med bara Ditt heliga ord. Och jag vidhåller av min fullaste övertygelse 
att de som i framtiden tror på Dig enbart på grund av miraklerna men 
inte på Dina i högsta grad sanna ord kommer inte att äga en sann levande 
tro, utan istället vara bara lata, mekaniska följare av Din lära och heliga 
vilja. Men med oss kommer det att vara annorlunda. Inte de under som 
din närvaro har skänkt oss, utan endast Dina heliga och högst sanna ord, 
kommer att frambringa och uppväcka den sanna, levande tron ​​och den 
fullaste kärleken till Dig i våra hjärtan - och ut ur Dig Själv och endast på 
grund av Dig också emot alla människor i rätt mått. Och sålunda kommer 
Din vilja att ske för evigt, vilket Du, Herre, nu har gjort så överflödande 
tydligt för oss."
[13] Jag sade: "Amen. Ja, kära vän och bror, sålunda är det rätt och gott. 
Därför att bara på detta sätt skall du bli fullkomlig på samma sätt som 
Fadern i Himlen är fullkomlig. Men när du är fullkomlig så är du också 
ett sant Guds barn, och kan hela tiden vända dig till honom: "Abba, kära 
fader". Och vad du än kommer att be Honom om, som Hans sanna barn, 
det skall han också ge dig. Ty Fadern är utomordentligt god och ger sina 
barn allt Han har. Men ät och drick nu, för maten här är inte från denna jord, 
utan Fadern sänder den till dig från himlen och är nu själv ibland er.'

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Varje dag är Herrens dag.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 49; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]


[1] Säger översteprästen: ”Jag har fått ordning nu och Jag hoppas att detta 
också skall gälla för hela detta distrikt inom kort. Men tillåt mig bara ställa 
en annan fråga, och den lyder: skall vi fortfarande hedra berget och ditt 
gamla hus och hedra din sabbat där, eller ska vi resa ett nytt hus här för 
att träffas i Ditt namn? Om det senare är Din vilja så kanske du imorgon 
vill peka ut den lämpliga platsen som är mest tilltalande för dig, så skall 
vi sedan också göra allt för att tillgodose Din önskan om detta.”
[2] Jag sade: ”Min vän, det som är det rätta för dig och mänskligheten i stort 
har jag redan tillkännagivit för dig på berget idag.
[3] Men för att hålla fast vid samma krävs det varken det gamla huset på 
berget och ännu mindre ett nytt i staden, utan bara era troende hjärtan och 
en fast och god vilja.
[4] När jag kom hit igår och vilade Mig vid Jakobs brunn, och stötte på 
Irhael, frågade hon också när hon kände igen mig närmare om Gud skall 
dyrkas på Gerizim eller i Jerusalems tempel. Låt henne berätta vilket svar 
jag gav henne."
[5] Här vänder sig översteprästen till Irhael, och hon säger: "Herren talade 
till mig sålunda:
[6] ”Nu är den tid kommen då de sanna tillbedjarna varken skall tillbedja 
Gud på Gerizim eller i Jerusalems tempel. Ty Gud är en Ande, och de 
som tillber honom måste tillbe Honom i ande och i sanning.” Så talade 
Herren, du är en överstepräst och bör veta vad som måste göras från och 
med nu.
[7] Min åsikt är att eftersom Herren har skänkt oss alla så mycket nåd
och låtit sig inhysas i detta hus, vilket inte är mitt utan Hans och skall 
förbli så, så borde det här huset bli ett minnesvärt sådant för evigt, och 
vi vill alltid samlas i det i Hans namn och hedra sabbaten till Hans ära."
[8] Översteprästen säger: "Ja, ja, du har helt rätt, om bara vi alla vore 
troende, men viss omtanke måste också ges till de svaga. Dessa skulle 
förolämpas ännu mer."
[9] Jag sade: "Irhael har rätt. Den som är förolämpad - nåja, låt honom bli
förolämpad och klättra på sitt berg. Så fort han inte längre hittar något där, 
kommer han att börja tänka på något bättre.
[10] Bygg inte bönehus för Mig i framtiden, utan gästhus och tillflyktsorter 
för de fattiga, som inte kan betala dig.
[11] I kärleken till dina stackars bröder och systrar kommer ni att vara 
Min sanna tillbedjare. Och i sådana bönehus kommer jag att ofta vara 
hos er, utan att ni nödvändigtvis blir medveten om det. Men i templen 
byggda för att tillbedja mig med läpparna, så som det har varit tills
nu, kommer jag från och med nu inte att vistas mera än att människans 
intellekt skulle bo i hennes lilla tå.
[12] Om ni, trots detta, måste uppväcka era hjärtan mot Mig och med äkta
ödmjukhet beträda ett upphöjt tempel - flytta då ut till Min skapelses
tempel så kommer solen, månen och alla stjärnorna och havet, bergen och 
träden och luftens fåglar liksom också fisken i vattnet och fältens otaliga 
blommor att tillkännage Min prakt för er.
[13] Säg, är inte trädet mer härligt än all glans hos Jerusalems tempel? Ett 
träd är ett rent verk av Gud, det har sitt liv och frambringar närande frukt. 
Men vad frambringar templet? Jag säger eder: ingenting annat än arrogans, 
ilska, avund, den mest skamlösa svartsjuka och härsklystnad, därför att 
det inte är Guds, utan människans fåfänga verk. 
[14] Sannerligen, sannerligen säger Jag till er alla: Den, som hedrar, älskar och
tillbedjer Mig genom att göra gott mot sina bröder och systrar i Mitt namn,
kommer att få sin eviga belöning i himlen. Men den, som från och med nu
hedrar mig med alla slags ceremonier i ett tempel, som byggts särskilt för 
detta, kommer också att få sin tillfälliga belöning från templet. Men när hon
efter sitt kötts död kommer till Mig och säger: "Herre, Herre, ha 
barmhärtighet med mig, din tjänare", då skall jag säga till honom: "Jag 
känner inte dig, gå därför ifrån Mig och sök din belöning hos honom 
som du tjänade." Av denna anledning borde inte ni heller från och med 
nu ha något mera att göra med något tempel.
[15] Men i detta nuvarande hus bör ni alltid samlas i hågkomst om Mig, 
oavsett om det är sabbat eller någon annan dag, eftersom varje dag är 
Herrens och inte bara sabbaten, på vilka ni i framtiden kan göra gott så
som på vilken annan dag som helst.

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Strålande löfte för sanna efterföljare.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 48; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]


[1] Men endast några vid bordet var medvetna om att bli betjänade av
änglar, med mat från himlen. De trodde på fullt allvar att jag hade sådana 
tjänare som en del av Mitt följe, och hade köpt dessa för pengar i Mindre 
Asien. Men de kunde inte förstå sig på deras stora gladlynthet, vänlighet och 
höga bildning, eftersom sådana slavar normalt hade sura miner och tog del 
av sin tjänst slaviskt och som maskiner, och rent allmänt kan det inte bli 
tal om någon utbildning eller filantropi hos dessa. Kortfattat så var 
gästerna mycket roade och översteprästen, som gradvis hade börjat 
inse att dessa många tjänare var övernaturliga varelser, kände sig stadigt 
mera obekväm, eftersom han kände sig generad för människorna, som även 
om de uppförde sig väl, enligt hans åsikt roade sig något lösaktigt med 
dessa härliga uppassare.
[2] Men det som gjorde honom förlägen mest av allt var att de skyndade 
sig hem utan tro, trots alla tecken från den vida öppna himlen. Han talade 
med stor förskräckelse: "Min Herre och min Gud. Vad skall någonsin kunna 
omvända sådana människor någonsin om sådana tecken är fruktlösa? Du 
Själv, åh Herre, och de många änglarna från den öppna Himlen kunde inte 
omvända denna ras; vad skall jag, min arma stackare, göra med dem? Skulle 
de inte spotta mig i ansiktet om jag vågade undervisa dem om dig?
[3] Jag sade: "Har inte du också ett stort antal troende omkring dig? Gör 
dem till dina hjälpare så skall din uppgift bli lätt. Ty om en människa skall 
lyfta en viss vikt men saknar tillräcklig styrka, så anlitar han någon som 
hjälper honom. Om det inte räcker med bara en så anlitar han en andra 
och en tredje och kommer på så sätt att kunna bemästra bördan. 
När antalet troende väl är lika, och här lite fler än de som inte tror, 
då blir arbetet enkelt.
[4] Det är tämligen annorlunda på platser där det inte finns några troende 
alls. Där gör man verkligen ett försök, så att ingen en gång skall kunna
ursäkta sig med: Jag har aldrig hört ett ord om detta.
[5] Om man hittar en troende, stannar man hos honom och uppenbarar
Guds nåds rike för honom. Men om inte ens någon tar emot Ordet, går 
man vidare, men borstar också av sig dammet från ett sådant ställe från 
fötterna, därför att en sådan plats är då ovärdig någon annan nåd än 
den som också förlänas åkrarnas och skogens djur. Här får du då dina 
riktlinjer för din framtida inställning till alla de icke-troende.
[6] Men jag uppmanar dig också att själv vara stark i din tro, annars 
kommer du att uppnå mycket lite för Mitt rike. Låt inte dig själv avledas 
av alla slags nyheter du kommer att få höra om Mig från Jerusalem om ett 
par år. Därför att där kommer jag att överlämnas till myndigheterna, och 
dessa skall döda denna Min kropp, men den kommer Jag att återuppliva 
igen på den tredje dagen och därefter förbli hos er till världens slut. 
Därför att den avfödan i Jerusalem skall tro endast när de är övertygade
om att det inte finns något sätt att döda Mig.
[7] Och då kommer det också att hända att hårdnackade människor på 
olika platser på jorden kommer att fysiskt döda de som sprider 
evangeliet. Men just en sådan död skall då göra de förra troende, när de 
förstår att de som lever ett andligt liv utifrån Mitt Ord inte kan dödas. 
Ty dessa dödade ska sporadiskt återvända till sina elever och undervisa 
dem om dem Mina vägar.
[8] Men när det gäller de hårdhjärtade, världsliga människorna som 
antingen inte har någon tro eller har någon men ändå inte handlar i enlighet 
med vad tron lär ut, så kommer varken Jag eller Mina lärjungar att till
fullo avlägsna deras hjärtans mörka tvivel. Men när deras kötts slut kommer 
över dem, så kommer de att få smaka på sin trolöshets ondska och 
följderna av att inte hålla sig till Min lära genom gärningar, till och med medan de som tror på Mig genom gärningar varken kommer att få känna på eller smaka på döden.
[9] Ty när jag öppnar köttets dörr för dessa, skall de stiga ut ur sitt kött som 
fångar från sina celler när deras herres mildhet gjort dem fria.
[10] Bli därför inte förvirrad när du kommer att få höra den ena eller
andra saken om Mig. Därför att den som rättar sig efter tron och är orubbad 
i tro och kärlek till slutet, såsom jag undervisar och har undervisat och skall 
lära ut om och om igen, skall uppnå salighet i himlens eviga rike, som du nu 
ser öppet ovanför dig, med Mina änglar uppstigande och nedstigande.'

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Herrens himmelska tjänare.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 47; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Men vid denna tid anländer vi till Irhaels och Jorams hem, där allt hade 
gjorts i ordning för kvällsvarden, på samma sätt som föregående dag, bara 
långt mycket rikligare. Alla de många sykariterna som hade varit på 
berget börjar ta sitt farväl i korridoren, men en stor mängd ungdomar klädda 
i vitt steg in bland dem och bönföll dem att stanna till kvällsvarden.
[2] Översteprästen som var förvånad över det stora antalet ungdomar och
framför allt över deras stora älskvärdhet, vänlighet och välvilja, steg 
omedelbart fram till mig och frågade mycket ödmjukt: "Men herre, vilka 
är dessa magnifika ungdomar? Ingen av dem kan vara sexton år, ändå 
uppvisar de med varje ord och rörelse en  enastående bildning. Åh berätta 
för mig varifrån de kom och vilken skola de tillhör Åh så vackra och välväxta 
de är. Så oerhört trevligt och behagligt för hjärtat att bara höra ljudet av 
deras röster. Därför Herre, berätta, berätta för mig vilka dessa ungdomar är
och varifrån de kommer ?
[3] Jag sade: "Har du inte hört det som sagts sedan gamla tider: Den som är 
herre har också sina tjänare och skötare? Du kallar Mig Herre, och det passar
sig därför att jag också har Mina tjänare och skötare. Att de är högt utbildade 
bevisar att deras Herre måste vara högst vis och kärleksfull. Världens herrar
är emellertid hårda och kärlekslösa och så förhåller det sig också med deras 
tjänare; Men den Herre som är Herre i himlen och nu har kommit till jorden 
och till människornas hårda värld har också sina tjänare varifrån han
kommit, och tjänarna liknar honom eftersom de inte bara är hans tjänare utan också barn av hans visdom och kärlek. Har du verkligen förstått Mig ? 
[4] Översteprästen säger: ”Ja, Herre, försåvitt man alls kan förstå ditt högst 
tänkvärda bildspråk. Det återstår visserligen många frågor för att få klarhet 
i detta, men jag lämnar det där och hoppas att det ännu skall finnas gott om 
möjligheter för det idag."
[5] Jag sade: "Åh ja, verkligen. Men låt oss nu gå till kvällsmaten, eftersom 
allt står färdigt.’
[6] Folkmassan som hade tron ​​gick alla till kvällsvarden; endast den del 
som inte hade tron gick hem, eftersom de betraktade allt detta som en fälla. 
Orsaken var att dessa mestadels var emigrerade galiléer, bland dem
många från Nasaret, som kände Mig och också mina lärjungar, som de ofta sett på fiskmarknaden. Dessa sade också till de inhemska samariterna: "Vi 
känner honom och hans lärjungar. Han är snickare till yrket och hans
lärjungar är fiskare. Han gick i skolan tillsammans med esséerna som är
mycket kunniga i alla slags konster, läkande och sällsynt magi. Sådant har
han lärt sig där och han utför nu sina konster för att vinna många följare
och stora inkomster till esséerna. Dessa ungdomar är dock välväxta,
förklädda flickor som köpts i Kaukasien, och som tillhör samma esséer;
dessa var tänkta att vara huvudattraktionen. Men vi ska inte så lätt låta
oss bedåras, eftersom vi vet att man absolut inte skojar med Abrahams,
Isaks och Jakobs Gud. Men för esséerna, som tror att deras förfäder skapade världen, är det lätt att skämta om sådant som de anser inte existerar. Så
länge som vi därför tror på Abrahams, Isaks och Jakobs gud har vi inget
behov av sådana bedrägerier från esséerna, och om vi någonsin skulle
förlora vår tro, så kommer inte esséerna med sina luriga budbärare att
bli någon ersättning, utan till slut göra oss till sadducéer, som inte tror
på någon återuppståndelse eller evigt liv. Men Jehova må rädda oss
från det. "Med dessa kommentarer återvände de hem.
[7] Jag och en stor del, bestående mestadels av samariter, sätter oss ned 
till måltiden, tar det lugnt efter en bra dags arbete och låter änglarna
passa upp oss, eftersom Jag också här arbetade i en öken, och det står skrivet:
"Och när Satan tvingades att ge sig av, kom änglar och passade upp honom."

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

​Helandet av en spetälsk.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 46; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

ÅTER TILL SYKAR. 


[1] Som redan tidigare nämnts var vi faktiskt inte på toppen av berget, 
utan längre ner vid den första stigningen på grund av det större utrymmet 
där vilket var lämpligt för den stora folkmassan som hade följt Mig från 
staden, bland vilka det fanns många gamla och redan ganska svaga människor som i den betydande hettan under dagen knappast skulle ha nått toppen av berget. Men vi var ändå ganska högt upp och nedstigningen var bara långsam eftersom skymningen gjorde det svårt att se stigen för vissa 
människor med svag syn.
[2] När vi sålunda långsamt och försiktigt kom ned från berget till slätmark 
låg en man, som var täckt med fula sår, vid vägkanten. Han kom snabbt upp
på fötterna, kom till Mig och sade med sorgsen röst: "Herre, om det bara vore 
din vilja, så kunde du göra mig ren. "Och jag sträckte ut min hand över 
honom och sade:” Så det är min vilja att du ska bli ren." På ett ögonblick var 
den sjuka mannen renad från sin spetälska. Alla svullnader, sårskorpor och 
fjäll hade plötsligt försvunnit. Eftersom det hade varit ett särskilt allvarligt 
fall av spetälska, som var utom hjälp från någon läkare, blev alla människor ganska förvånade när de såg hur denne man plötsligt blev så ren från sin spetälska.
[3] Nu avsåg den renade mannen att prisa Mig högt, men jag varnade honom 
på allvar och säger: "Jag uppmanar dig att du för tillfället inte får berätta 
detta för någon, förutom för översteprästen. Gå till honom; han går bakom 
oss med Mina lärjungar. När han kommer att ha fått bekräftat att du är 
renad, gå då hem och offra på altaret så som Moses har föreskrivit.
[4] Den renade mannen gjorde omedelbart vad jag bad honom om. 
Översteprästen blev också mycket förvånad och sade: "Om en läkare hade 
sagt till mig: "Se, jag kommer att bota den här mannen," skulle jag bara ha
skrattat och sagt: "Åh, din dåre, gå till Eufrat och försök att ösa ur den. Varje 
hink som dras upp kommer att ersättas med ett hundra tusen. Men det 
borde fortfarande vara lättare för dig att tömma Eufrat än att återställa 
hälsan för den här mannen, vars kött redan har börjat sönderfalla. "Och 
den man, som vi nu har känt igen som Messias, lyckades göra detta med 
ett enda ord. I själva verket är det tillräckligt för oss. Han är definitivt 
Kristus. Vi behöver inte några ytterligare bevis.
[5] Sannerligen om någon i dag skulle be mig om en skjorta, skulle jag inte 
bara lägga till rocken, utan alla mina kläder. För detta pris är jag
sannerligen villig att ge bort allting ända in på skjortan, och jag förstår nu
att Hans lära är en rent gudomlig sådan. Ja, Han själv är som om Jehova 
nu kroppsligen vore hos oss. Vad mer kunde vi önska oss? Jag kommer 
att vara en budbärare hela natten för att tillkännage hans närvaro på alla 
gator och gränder.”
[6] Efter dessa ord springer han till Mig, det vill säga alldeles invid brunnen,
faller till mina fötter och säger: 'Herre, stanna bara ett ögonblick så att jag
kan dyrka dig, ty du är inte endast Kristus, en Guds Son, utan Gud 
själv klädd i köttet tillsammans med oss. '
[7] Jag sade: ”Min vän, låt det passera. Jag har redan visat dig hur man skall
bedja. Så bed tysthet, det är tillräckligt. Gör inte alltför mycket idag och 
som ett resultat kanske inte tillräckligt i morgon. Det skall var lagom 
mycket av allting. Om du lägger till rocken till skjortan, så är detta
helt tillräckligt för att göra den fattige till din mycket goda vän för alltid, 
men om du, då han bara ber om en skjorta, skulle ge honom alla dina kläder, 
skulle detta göra honom förlägen och han kommer att tro att du antingen 
vill förbrylla honom eller att du har förlorat förståndet. Och tänk efter, 
ingenting gott skulle kunna ha uppnåtts på detta sätt.
[8] Men om någon ber dig om en shekel och du ger honom två eller 
kanske tre, så kommer du att göra låntagarens hjärta glatt och ditt 
eget väldigt lyckligt. Om du emellertid ger ett tusen siklar till någon
som kom till dig för att låna endast en, så kommer han att bli ängslig
och tänka: "Vad betyder detta? Jag bad honom om en shekel och han
vill ge mig allt han äger? Tror han att jag är omättlig, vill han skämma 
ut mig eller har han kanske blivit psykiskt sjuk?"
Och sannerligen säger Jag, en sådan man kommer inte att bli till fördel
för ditt hjärta, och inte heller kommer en sådan attityd från din sida 
att bli till fördel för hans hjärta. Därför, gör bara lagom mycket när det 
gäller allting. Och detta är fullt tillräckligt."
[9] Denna instruktion har tillfredsställt översteprästen helt och fullt och han
talar till sig själv: "Ja, ja, Han har rätt i allt. Om man gör precis som han sade,
så är det helt i sin ordning; vad som ligger under eller över detta är antingen 
dåligt eller dumt. Ty om jag idag gav bort allt och det kanske imorgon kom
en ännu fattigare man till min dörr, vad kunde jag då ge honom? Så ledsen
detta skulle göra mig, för jag skulle inte längre kunna hjälpa en ännu 
fattigare människa.
[10] Herren har så absolut rätt om allting och vet hur man ska se till att det 
bästa måttet tillämpas överallt. Därför, all ära, lovprisning och lovord skall 
ges till Honom ensam och den djupaste vördnad från alla hjärtan.

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net