Omöjligheten av flera religiösa krig.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 23; kap. 9; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Och detta är nu också fallet i denna värld. I den så kallade heliga staden myllrar det redan av mängder av hungriga heliga människor, och de vet inte längre vad de ska göra med dem och vilket litet paradis de fortfarande kunde erbjuda dem på denna jord. Ty trots sina fördömande hot förfogar de inte över mycket mer än några kvadratkilometer, eftersom de uppväckta nationernas kungar och ännu mindre folket själva vill beordras av dem. 

[2] Vad mer kan dessa lata och hungriga heliga göra, förutom att lämna sin helighet och att söka och acceptera andra tjänster som tidigare inte var tillräckligt heliga för dem, för att som heliga inte svälta. 

[3] Tror du att det i den nuvarande situationen kommer att bli stora religiösa krig? Det skulle vara fallet om mannen i Babylon fortfarande skulle ha kvar sin tidigare makt över kungar och nationer, och om folkets flertal fortfarande skulle vara lika stumma och okunniga som för 300 år sedan. Men för närvarande har skaran anhängare till det gamla, en gång så mäktiga Babylon blivit mycket liten, och folket är redan upplyst av min upplysning. Även den enklaste man från landet med hela sin familj tror inte längre på att djävulen sätter igång ångmaskinerna på hav och på land för att en själs säljs till dem eller att djävulen skuttar och dansar fram och tillbaka genom telegraftrådarna, och på så sätt förmedlar önskade meddelandena från avlägsna länder och platser till  framstående och även till enkla människor.

[4] Hur många finns det som på fullt allvar fortfarande tror på de så kallade mirakelstatyerna? Var kan ni fortfarande hitta ett land där så kallade magiker bränns som svartkonstnärer, drar läsare av Bibeln och andra andliga böcker och skrifter inför en obeveklig inkvisitionsdomstol som torterar dem? Vilken någorlunda utbildad person fäster fortfarande någon vikt vid syndaförlåtelsen, alla dessa tomma och oandliga så kallade religiösa ceremonier, heligt vatten, rökelse, helgonbilder, klockor och bjällror, vaxljus, reliker, själamässor och dyrbara begravningar, fastedagar och normadagar (1) och ännu mycket mer av sådant? 

[5] De fortsätter fortfarande med dessa saker för den yttre lagens skull, vilken redan blivit mycket svag. Men av 1000 så tror knappt 10 fortfarande på det och inte lika mycket på allvar som tyvärr var fallet under lång tid under den förra vidskepelsens mörka tider. 

[6] Om så nu är fallet för alla och inte annorledes, hur kan man då överväga ett stort eller till och med ett övergripande religiöst krig?

[7] De riktigt mörka krafterna skulle vilja sätta sig emot de mycket upplysta, men det finns för få av dem. Och om de upplysta skulle angripas, vet de att de alltid kommer att segra över de få och fullständigt maktlösa mörka krafterna.

[8] Men trots detta kommer det att förekomma alla slags fältslag och småkrig som  en förödmjukelse för många diktatorer, som vill förhindra Min upplysning. Ty från och med nu kommer jag inte längre att ha tålamod eller ta någon hänsyn till alla dessa diktatorer. På detta kan ni tro eftersom Jag själv tillkännager detta för er.  

[9] Betrakta riket där ni bor. Det har fortfarande en övertygad babylonisk attityd - särskilt vad gäller diktatorer - och detta av särskilda skäl som ni lätt kan föreställa er. De måste nu samla all sin makt och hjälpa sin "heliga fader” på den gamla tronen - om de kan och kommer att göra det. 

[10] Ja, om de ändå fortfarande tvivlar på att ge sina nationer vad som från Mig är lagligt  - eftersom den rena sanningen gör och måste göra alla fria nu, enligt Mitt Ord, som bara bör följas - så kommer de också att dela ödet med den genom vilken de fram tills nu förväntade sig sin frälsning. De har inte de ekonomiska medel som är absolut nödvändiga för en kraftfullare hjälp. Och om de fortfarande förlitar sig på en inbillad hjälp från sidan av ett sju gånger helgonförklarat altare och dess avgudabild, som gör underverk, kommer de snart att sakna alla annan kraft. Låt dem bara betrakta följderna av sin mörka överenskommelse, och alla främmande länder kommer att säga: "Om ni lojalt knyter er till vår allmänt hatade fiende till ljuset och kärleken till vår nästa, så kan vi inte ingå fler vänskapsförbund med er. Låt nu dessa hjälpa er i er nöd och ensamhet, för vars sak ni glömde alla era gamla vänner och som ni gynnade - så mycket att ni lämnade över mer än hälften av er makt i deras händer, detta till er mycket stora nackdel."

[11] Tänk på det själva, och se efter om inte i ert land de extremt bittra konsekvenserna av denna tanklösa handling på detta sätt sjungs ut högt överallt ifrån. Då skulle ett sådant misstag snart kunna rättas till, i annat fall kommer också den ondsinta allt övergripande eld som frambringar döden (2). 

[12] När alla medel saknas för att bevara ett hus, och när deras vänner och till och med de bättre släktingarna vänder ryggen till dem och inte vill höra eller veta någonting för att bevara ett sådant hus som redan har försummats under lång tid, hur skall då detta hus kunna hållas starkt, ens på gammalt manér? 

[13] Jo, det kan stärka sig självt och bli starkt igen, men för att göra detta behövs det först och främst en oböjlig, fast vilja att göra sig av med allt som är gammalt och söndervittrat och anlägga en ny, fast grund och reparera hela huset såväl som ett hållfast tak med hjälp av många skickliga arbetare. Då kommer alla att se det och säga: "Se, nu har det här huset, som tidigare blev helt oanvändbart, återfått ett äkta värde, och vi kan förlita oss på dess fundament, rum och tak." 

[14] Om de skulle ta saken i egna händer på detta sätt så skulle de inte sakna alla slags goda vänner från utsidan och ännu fler från insidan. Men vem kommer någonsin att lita på ett hus om vilket ingen längre vet vem som över husets herre faktiskt bestämmer vilka lagar som gäller, så att han fortfarande under en tid kan se ut som husets herre.

Fotnoter:

(1) Norma : Latinskt ord (= regel, direktiv). Viktiga kyrkofest dagar vid vilka folkliga nöjen förbjöds.

(2) Detta syftar antagligen på överenskommelsen 1855 som gav kyrkan långtgående befogenheter i skolan, undervisningen, giftermål och så vidare. Följden blev ett krig mellan Österrike, Frankrike och Italien 1859 och ett krig mellan Österrike, Italien och Preussen 1866.  

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Den ceremoniella kyrkans framtid.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 23; kap. 10; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Vad är det för mening med att sy en ny bit tyg på en gammal utsliten rock, för att den lagade plätten skall täcka den nakna huden och under en tid skydda den mot vinden. Men när då bara en liten storm blåser upp, kommer denna lätt att riva bort det nya tygstycket från den gamla, utslitna rocken och samtidigt också en del av rocken. Vem kommer då att täcka hans nakna hud mot kylan? Gör därför genast en helt ny rock åt er så länge ni fortfarande har medel till detta, och slösa inte genom att köpa nya tygbitar för att reparera den gamla och helt utslitna rocken, vilket inte lönar sig. När stormar då blåser upp kommer dessa inte längre att skada er hud.

[2] Vilken äkta gästgivare vill hälla nytt vin i gamla läglar? Vad kommer att hända med dessa läglar när det nya vinet jäser i det? Vinet kommer att ha sönder läglar, och den okloka gästgivaren kommer att förlora både läglarna och vinet. En ovis härskare som skjuter in en ny förordning i en gammal kan förvänta sig detsamma. Med nödvändighet kommer den nya att förorsaka den andras förstörelse, och härskaren kommer att förlora allt på grund av detta: sin konstitution, sitt land och sitt folk, eftersom det redan finns flera exempel på detta nu i Europa, och snart kommer andra att följa. 

[3] Jag säger eder: den som fortfarande flirtar med den specielle mannen som kallar sig själv gudfruktig och pratar med honom med en orms tunga, medan mitt ljus från himlen blir alltmer intensivt, kommer snart att bli helt övergiven och ensam. Ty jag vill att det långvariga fjäskandet för Babylon (1) slutligen skall få ett slut. Från och med nu kommer allting att bli nytt och annorlunda, och Mitt Ord som jag har utgivit till apostlarna och många andra människor måste nu uppstå med ny styrka och kraft, och sedan räcka fram till tidens Ände för denna jord. Alla måste komma in i solen och värma sig i ljuset av Min lära från himlen. Och de som ärligt och uppriktigt erkänner och älskar mig, måste från vaggan till graven åter få ett beständigt mycket synligt förhållande till mina änglar och så också till Mig, precis så som det var under den första tiden. 

[4] Nu frågar ni också vad som kommer att hända i ert land, där de gamla läglarna kommer att spricka på grund av det nya vinet som med kraft tvingas in och vinet förslösas. Jag säger till eder: Säkert tusen gånger bättre än nu när nästan ingen ens litar på sin ärligaste broder av rädsla för all det elände och trångmål som kan bli följden av lång och kostsam tvekan, medan han alltid säger: "Du vet aldrig vad som kan hända."

[5] I det ögonblick som vinläglarna  spricker, kommer de stora konsumenterna inte längre att finnas till. Och staten kommer att se till att de som lojalt tjänade staten och folket under en lång tid med själ och hjärta kommer inte att sakna någonting. Men mer än en kvarts miljon gatflickor och dagdrivare utan merit - oftast från prästsidan - kommer inte längre att lyfta sina stora löner och pensioner (2), utan kommer tvärtom att strängt tvingas betala statens skuld, därför att detta kommer att beaktas under alla omständigheter, så att den ena brodern inte klagar på den andra. 

[6] Under alla omständigheter så är det jag som återigen bestämmer nu. Och detta innebär att kaos inte längre kan existera till nackdel för dem som håller fast vid mig. Detta år kommer jag ännu att ha lite mer tålamod med det land under vilka lagar ni lever, men inte mycket längre - även om många av mina gamla vänner fortfarande bor i sin kropp och under stor kärlek och tro. De som följer mig, och de nyupplysta, kommer säkert att bli räddade, men alla de andra kommer att bli tuktade.

[7] Nu säger du självklart inom dig själv igen: "Ja, Herre, allt detta är okej, för när väl vissa folks styren är odugliga och illasinnade, måste folket få ett annat som uppfyller människornas fysiska och särskilt dess andliga behov. Men så länge som de gamla avgudatemplen, som kallas Guds eller kyrkans hus, fortfarande finns med sina tjänare, som utför sina mässor, och till de ännu många blinda människorna  fortfarande ivrar för det betydelsefulla i att prästerligt underkasta sig Gud, särskilt på pilgrimsorter och kloster, kommer ett nytt folkets styre - oavsett om det är ett resultat av en ny konstitution eller av en ny härskare - alltid att riskera att återigen gradvis återfalla till det gamla mörkret. Och detta desto snabbare när tempeltjänarna måste leva på inkomsten från sitt prästerliga arbete. Om de då för en viss tid måste finnas som folkets lärare, så låt dem avlönas som vilken annan civil tjänsteman som helst. Men de borde aldrig vilja ha eller acceptera någon betalning från någon för sin tjänst åt kyrkan. 

Då skulle säkert tempeltjänarnas bestyr med att utnyttja, lura och bestjäla folket mycket bestämt få ett slut. Och pilgrimsfärder, mirakelstatyer och -lämningar och fortfarande mycket mer av kyrkliga missförhållande och missbruk kommer snart att upphöra."

[8] På detta säger jag å ena sidan att din åsikt är helt och hållet rätt och riktig och under en tid skulle detta fungera fint eftersom den så kallade religiösa mannen otvivelaktigt skulle känna sig mera engagerad i att undervisa folk, för vilket han är betald, än i prästerliga ceremonier, som han inte längre tjänar något på. Men om han skulle utföra sin prästerliga tjänst utan betalning, skulle de blinda människorna anse honom för att vara ännu viktigare på grund av hans värde för Gud, och på så sätt automatiskt falla ned i sin gamla vidskepelse, än värre och djupare än tidigare. Det som skulle förläna honom högt och storslaget anseende hos folket skulle den religiösa mannen inte framhäva som något utan värde för mig, utan något som är i högsta grad tilltalande för mig. Och på detta sätt skulle han binda folket fastare till sin gamla vidskepelse och skapa en ny tron ​​för Babylons skökas långa maktinnehav, som nu närmar sig sitt absoluta slut.  

[9] Så låt prästerskapet exploatera folket. Låt det fortfarande blinda folket vallfärda och betala för dyra mässor. Låt dem bikta sig, gå i kyrkan, ställa till med överdrivna dyra processioner för sina avlidna, låt dessa präster söka efter kvarlåtenskap och sälja dyra dispenser och syndaförlåtelser. Låt dessa babylonier göra ännu värre saker, så tar snart också den blindaste sitt förnuft till fånga och säger: "Nej, en sådan religion kan bara bli ett bedrägeri, ty de som är mest övertygade om Kristi äkta lära och bör handla därefter, visar genom sina gärningar att de själva inte fäster någon vikt vid läran överhuvudtaget, de tror inte på en Gud, och således är de helt enkelt falska profeter. De bryr sig bara om materiella ting. De tar ofta ifrån folk deras ägodelar genom alla slags bedrägerier. Och ifall detta inte räcker, tar de det ifrån dem med någon form av lagligt tvång som tillåts dem av staten. Och de ger inte ens en törstig själ en smutt vatten av alla de saker som de helt enkelt rövat bort. Därför måste alla dessa falska profeter försvinna. Bort med dessa ulvar i fårakläder som förtär och bort med allting med vilket de plågade, bedrog och bestal de stackars blinda människorna. Bort med tempel, altare, hemliga bilder, reliker, klockor och alla värdelösa prästsaker som inte har något andligt livsvärde. Från och med nu kommer vi själva att undersöka Kristi hela lära och låta den förklaras för oss av äkta lärare som upplysts av Gud, och då kommer vi att leva och handla därefter. Och den sanna läraren kommer inte att bli hungrig och törstig vid vårt bord, och han kommer inte heller att behöva gå runt med nakna fötter."

Fotnoter:

(1) Fjäskandet: att ställa sig in hos.

(2) Under åren 1868-1874 ändrades kyrkolagarna till statliga lagar. Som ett resultat blev många kyrkliga ämbetsmän utan jobb.  

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

De europeiska och amerikanska staternas framtid

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 23; kap. 11; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Hör upp, så här är det nu i Italien, som tills helt nyligen fortfarande var mörkt. Så här var det i Tyska Riket för många år sedan, liksom tidigare i England och i Nordamerika, som vid denna tidpunkt - genom hårda drabbningar - renas ännu mera  från alla riktningar som motsätter sig Min ursprungliga lära. Där säger de ofta: "Men Herre, hur kan du låta de konfedererade (1), som vill behålla slaveriet, vinna viktiga segrar mot den mycket humana unionisterna?”

[2] Men jag säger: hos de konfedererade är inte allt det synd som synes vara synd, och hos unionisterna är inte allting dygdigt. Och därför drar båda partierna ut stickorna och bjälkarna ur varandras ögon, och den ena sopar framför den andras dörr, och så skall det inte vara enligt Min lära.

[3] Men när det ena såväl som det andra partiet först drar ut stickorna och bjälkarna ur sina egna ögon och sopar bort dyngan framför sin egen dörr så kommer de två partierna snart och lätt att förstå varandra och komma fram till en överenskommelse.

[4] Sådana stora och även små gräl - såväl mellan nationer som enskilda människor - inträffar alltid när de inte ger akt på min undervisning som lär att ingen ska säga till sin granne: "Kom hit, så skall jag ta bort stickan ur ditt öga." Då säger grannen: "Varför bryr du dig stickan i mitt öga medan jag kan uppdaga en hel bjälke i ditt öga? Rengör ditt öga först, och först därefter kan du hjälpa mig att rensa mitt öga."

[5] Det har redan inträffat många sådana sammandrabbningar och det kommer fortfarande att bli flera av dem om folket inte aktivt och fullständigt följer Min lära i sin rena form. 

[6] Men den här historien i Amerika kommer inte att hålla i sig särskilt länge. I Sydamerika, där Babylon fortfarande är mycket mer närvarande än någon annanstans på jorden, kommer en stor dom snart att bryta lös, därför att Babylon  överallt måste omvandlas till ett nytt Jerusalem, och de hedniska gadarenernas grisar måste förstöra i sin natts grav.

[7] Jag tror att jag nu har visat er mer än tillräckligt, som en ’nota bene’ för denna tid. Och var och en som på något sätt kan räkna förstår lätt hur situationen ser ut och varför detta händer, och att de med nödvändighet snart måste åstadkomma resultat. 

[8] Så ni skall inte fråga mig om år, dag eller timme, eftersom alla dessa saker redan är tydliga för var och en, och alla ser säkert att slutet på natten närmar sig när man ser de små molnen på horisonten som är klart belysta av solen. 

[9] Låt bara de människor, som har någon makt, att på ett eller annat sätt försöka förbjuda gräset och alla örter, buskar och träd att börja växa igen på våren, att skjuta nya skott, bli gröna och blomma och att försöka förhindra allt detta eller att befalla över vinden och förskriva vilken väg den fria blixten skall ta, då kommer de snart att övertygas om hur stor deras maktlöshet är som ett resultat av deras dårskap. 

[10] Så fort jag har uttalat någonting och vill att det ska hända, så kommer det att hända lika säkert som att solen går upp varje morgon och går ner på kvällen. Jag behöver faktiskt inte berätta något ytterligare, även om jag fortfarande i ert sinne kan skönja en fråga i förhållande till Frankrike, om vad detta rike, som nu i världsligt avseende är mycket mäktigt, kommer att göra när det gäller det nuvarande, allmänna flödet av upplysning. Jag säger er: att gå mot min vilja, kommer verkligen att bli mödosamt och omöjligt.

Fotnoter:

(1) De konfedererade: sydliga stater i Nordamerika som 1861 bröt sig ut ur den amerikanska unionen (Utträde) och förenade sig som en federation. Unionisterna representerade de nordamerikanska staternas union. Dessa två parter utkämpade det så kallade Utträdes-kriget från 1861 till 1865, varav avskaffandet av slaveriet bara var ett av motiven.  

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Utvecklingens ordning

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 23; kap. 12; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1]  Att det nu (Frankrike) formellt (1) visar sig som Babylons beskyddare, medan det i själva verket är dess fiende, är helt sant, ty genom detta kommer det att hålla tillbaka andra staters härskare, som fortfarande är mycket välvilligt inställda till Babylon, för att med gemensamma krafter återinföra det gamla nattmörkret i högsätet för att förslava sitt folk än mer än någonsin tidigare. Ty ytterst lite av en fri, god vilja gentemot sina folk finns kvar hos de gamla härskarna. Vad de nu gör till förmån för folket har framtvingats av omständigheterna. Om de kunde bli kvitt dessa omständigheter genom någon fördelaktig metod, så skulle de omedelbart börja sjunga en annan och faktiskt väldigt sorgsen sång till sitt folk, och folket skulle återigen tvingas dansa efter den gamla spanska inkvisitionens pipa, vilket säkert inte någon längre skulle önska sig. 

[2] För att i ett slag bli kvitt alla nuvarande omständigheter, vilka fortfarande svävar mellan gott och ont, skulle betyda förödelse av länder och folk. Därför måste allting ta en viss tid på sig i denna värld. Så länge som det nya druvmust - vinet inte har jäst färdigt ännu och sålunda inte gjort sig av med alla sina föroreningar genom sin egen aktivitet, så kommer det inte att bli ett rent och andligt vin. 

[3] Om någon vill bygga ett nytt bra hus, bör han förstöra det gamla huset helt endast efter att han har byggt det nya. Ty om han omedelbart skulle förstöra det gamla, var skall han då bo och vem skall skydda honom mot alla möjliga besvärligheter under den tid då det nya huset byggs? Då är det klokare att bära en gammal rock, oavsett hur sliten och av nöd lagad denna blivit, tills en ny är klar än att gå omkring naken. 

Och, enligt min mycket goda ordning, måste därför den ena saken alltid komma ur den andra efter vilket den kan vara och bli hållbar. 

[4] Under den tid som jag undervisade folket på jorden, var hedendomen i stor utsträckning spridd åt alla håll i alla slags utformningar och skepnader, och min lära var bara en lysande morgonstjärna i den stora hedniska natten. Morgonstjärnan blev lätt snart täckt av hedningarnas mycket tjocka moln, och detta i så motto att folket knappt kunde se och endast med svårighet kunde gissa sig till dessa sanna position. 

Vissa sade: ’Se här’ och andra: ’Se där’. Och det hände att de tog andra stjärnor för morgonstjärnan och tillbad dem mycket. Och för den tidigare i högsta grad mäktiga hedendomen var det mycket enkelt att smälta samman och förena morgonstjärnan med sig själv, och på detta sätt presentera sig som den enda, sanna, gamla morgonstjärnan för de människor som frågade om morgonstjärnan om vilken de hört talas om upprepade gånger.

[5] Morgonstjärnan som på detta sätt förvrängs och täcks av moln utför också underverk inför de blinda människorna, medan endast namnet Zeus förvandlades till Mitt. Och folk var nöjda, och den gamla hedendomen fanns med mycket små förändringar kvar. Men trots alla förföljelser förblev Min Lära oskadd och väl bevarad hos ett fåtal personer. Den ädla säden, som föll i god jord, sköt rot, frisk och stark, blomstrade och bar god frukt, fastän i hemlighet, oförmärkt för Babylons skökas blinda ögon.  

[6] Morgonstjärnan blev en sol som nu stiger upp helt och hållet och hedendomens moln kommer aldrig mer att kunna skymma den solen, så att inte ens någon med dåliga ögon kommer att kunna ta dag för natt. 

[7] Ljuset från Mitt blixtsken har blivit mäktigt och kommer aldrig mer att stötas bort av den hedniska natten. Hur då? Det har jag tydligt visat i denna ’nota bene’. 

[8] Jag vill avsluta detta skrivande1 för att med all min kärlek förmana var och en av mina vänner att inte bara läsa detta, utan att ta det till sitt hjärta och att tro att jag är den Ende, som har uppenbarat detta utifrån Min fria barmhärtighet mot mina vänner för att ge tröst åt deras hjärtan och lysa upp deras själs förnuft. Och i gengäld önskar jag inget annat än er uppriktiga kärlek och sålunda också en levande tro. 

[9] Den som av kärlek till mig kan och vill göra något speciellt för min alltid jordiskt fattiga och nu redan gamla hjälpare (2), kommer jag snart att belöna honom mångfaldigt, amen. Detta säger jag, Herren, det eviga Livet och Sanningen. 

[10] Och i nästa skrivning återvänder vi nu igen till evangeliet. Vi kommer fortfarande att stanna en halv dag i Genesaret, därefter kommer vi snart att resa igenom de 10 städerna. 

Fotnoter:

(1) Proforma: gjort som en formalitet. 

(2) ​​Betydelse Skrift nr. 297 (Grosses Evangelium Johannes) av Jakob Lorbers ursprungliga handstil. 2 Jakob Lorber.

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Herren och kvinnan vid Jakobs brunn

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 26; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

7. Det kom en kvinna från Samarien (faktiskt från staden Sykar: Hon föddes i Samaria huvudstaden i detta land) för att hämta upp vatten från brunnen. Jesus sade till henne: "Kvinna, ge Mig att dricka.”

8. Ty Hans lärjungar hade gått bort till staden för att handla mat.

[1] Medan jag fortfarande förgäves väntar på ett upphämtningskärl från den lilla byn kommer en samaritisk kvinna från Sykar med ett kärl precis i rättan tid denna varma dag och hämtar upp en läcker, uppfriskande dryck från Jakobs brunn. Först efter att hon med ett tunt rep dragit upp kärlet fyllt med vatten, utan att ta

någon notis om mig, vänder Jag mig till henne och säger : "Kvinna, jag är mycket törstig. Låt mig få dricka ur din vattenkruka."

9. Den samaritiska kvinnan säger till Jesus: "Va! Ni som är uppenbarligen är judisk ber mig, en samaritisk kvinna, om att få dricka vatten? Ty de (stolta) judarna vill inte ha något  med oss ​​(fattiga) samariter att göra. 

[2] Kvinnan, som ser att jag är judisk, blir ganska förvånad och säger efter en stund: "Är inte ni en av dem som jag träffade när de gick in i staden och frågade var man kunde köpa mat? De var stolta judar. Att döma av edra kläder, måste ni vara jude också, och jag är en samaritisk kvinna. Hur kommer det sig att du ber mig om vatten att dricka? Ja, ja, ni stolta judar, när ni behöver hjälp, duger det med en samaritisk kvinna till och med, men annars ägnar ni oss inte längre någon uppmärksamhet. Om jag kunde dränka hela Judéen med detta vattenkärl, skulle jag bara bli alltför nöjd att låta er dricka det önskade vattnet från denna kruka. Men annars skulle jag hellre se er dö av törst än erbjuda ens en droppe vatten

från den.

10. Jesus svarade henne: "Om du bara kände till Guds gåva och vem det är som säger till dig "ge mig att dricka" skulle du ha bett honom och han skulle ha gett dig levande vatten att dricka. "

[3] Jag sade: "Du talar så därför att din uppfattning är blind. Om du kunde se och känna igen Guds gåva och vem det är som talar till dig och har sagt: "kvinna, låt Mig få något att dricka", så skulle du be honom på dina knän om äkta vatten, och han skulle ge dig att dricka av det levande vattnet. Jag säger dig: den som tror på vad Jag säger till honom, från hans kropp kommer det att flyta strömmar av samma levande vatten som står skrivet om i Jesaja 44: 3 och Joel 3: 1 ".

11. Säger kvinnan: "Herre, ni har ingenting att dra upp vattnet med, och brunnen är djup. Varifrån kan ni annars få ett levande vatten? "

[4] Säger kvinnan: ”Ni verkar vara väl insatt i Skriften. Men som jag förstår av er begäran om att få dricka vatten från mitt krus, att ni faktiskt inte har något kärl för att hämta upp vatten med från denna djupa brunn, där ingen kan nå vattnet med händerna, så skulle jag vilja veta hur ni kunde klara av att skaffa det någon annanstans ifrån? Eller vill ni låta mig på ett förtäckt sätt förstå att ni vill ha en kärleksaffär med mig? Jag är fortfarande ung och tillräckligt tilldragande eftersom jag ännu inte är 30 år. Men ett förslag för en judes del till en högst föraktad samaritisk kvinna skulle bli alltför förvånande eftersom ni föredrar djur framför oss samaritiska människor. Det finns inte en chans att jag kunde övertalas att gå med på detta. "

12. "Är ni en större människa än vår förfader Jacob, som gav oss denna värdefulla brunn, som han drack ur själv, likaväl som hans barn och hans boskap? "

[5] Vem och vad är ni som vågar tala till mig på detta sätt? Är ni kanske mer än vår förfader Jakob, som gav oss denna brunn och drack ur den själv, och det gjorde också hans barn och hans boskap? Vad låtsas ni vara? Se, jag är en fattig kvinna, ty om jag vore rik jag skulle inte komma själv i denna värme för att få något  uppfriskande att dricka. Vill ni, som jude, göra mig olyckligare än jag redan är? Om ni tittar på mina kläder, som knappast räcker till för att täcka min nakenhet, så kommer det att stå klart för er att jag är mycket fattig. Hur kan ni begära av mig, en fattig, olycklig kvinna, att ens be er, en stolt jude, om att få tjäna er i lust?

Fy skäms på er, om ni funderar på detta. Men ni ser faktiskt inte ut som om ni var sådan, och därför menar jag egentligen inte det vad jag precis sade till er. Men eftersom ni började prata med mig, berätta för mig med enkla ord vad ni menar med ert levande vatten. "

13. Jesus sade till henne: "Var och en som dricker detta vatten kommer att bli törstig igen."

[6] Jag sade: "Jag har redan sagt att du är blind i din uppfattning, och det är förståeligt att du inte kan och inte kommer att kunna förstå meningen med Mina ord. Ty jag sade också: den som tror på Mina ord, från hans länder kommer det att flyta strömmar av levande vatten. Ty, jag har redan varit i den här världen i 30 år och har aldrig ännu rört vid en kvinna, så varför skulle jag nu plötsligt ha begär till dig? Åh, du blinda, dåraktiga kvinna. Och även om jag ville detta med dig, skulle du säkert bli törstig igen och behöva dricka för att släcka din törst. Om jag erbjöd dig ett levande vatten, är det uppenbart att jag med detta ville släcka ditt livs törst för alltid. Ty du måste förstå, Mitt Ord, min lära är sådant vatten.

14. "Den som dricker det vatten som jag skall ge honom kommer aldrig mera att lida av törst. Vattnet som jag ska ge honom kommer att bli till en inre källa som för honom väller upp till evigt liv."

[7] Ty den som dricker det naturliga vattnet från denna eller någon annan kommer snart att vara törstig igen. Men den som dricker (tar till sig med tro i sitt hjärta) det andliga vatten (Min lära), som bara jag kan ge, kommer aldrig någonsin att bli törstig igen, ty vattnet jag ger till någon blir till en inre källa som för honom väller upp till evigt liv.

[8] Du tar mig för att vara en stolt, arrogant jude, men jag är faktiskt saktmodig i hela min själ och full av den djupaste ödmjukhet. Den som således inte blir så ödmjuk som Mig kommer inte att ha del i Guds rike, som nu har stigit ned till jorden.

[9] Samtidigt är det levande vattnet som du erbjudits den enda sanna kunskapen om Gud och det eviga livet från Gud, allt livs liv, vilket utspringer från Gud in i människan som evigt liv där det blir ett outtömligt, ständigt närvarande liv, vilket strömmar tillbaka in i Guds liv och skapar i Gud ett och samma fria aktiva liv. Du må förstå att ett sådant vatten är vad jag erbjuder dig. Hur kunde du missförstå mig så mycket?

15. Säger kvinnan: "Herre, giv mig det vattnet och sedan skall jag inte törsta, och måste inte heller komma hela vägen hit för att hämta vatten (som jag upplever är besvärligt). "

[10] Säger kvinnan: "Ge mig då det vattnet, på det att jag aldrig blir törstig och inte längre behöver bemöda mig att komma hit för att hämta vatten från denna brunn. För bor jag i andra änden av staden och måste gå ganska långt för att komma hit. "

16. Jesus säger till henne: "Gå hem och hämta din man och kom tillbaka (med honom)."

[11] Jag sade: ”Åh kvinna, du förstår inte. Det är ingen mening med att prata med dig eftersom du är helt okunnig om andliga ting. Gå tillbaka till staden och hämta din man och kom tillbaka till mig med honom. Jag skall tala med honom. Han kommer säkerligen att förstå mig bättre än du gör. Eller är din man också som du och vill släcka sin naturliga fysiska törst med ödmjukhetens andliga vatten ?

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Om äkta tillbedjan av Gud i ande och sanning

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 27; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

17. Kvinnan svarade: "Jag har ingen man.” Jesus säger till henne: "Du har rätt när du säger att du inte har någon man."

[1] Kvinnan svarar ganska kvickt på det: "Jag har ingen man", varpå jag säger till henne med ett leende: "Det var kort, bra och korrekt. Nu har du verkligen talat

sanningen.

18. "Du har haft 5 män, och mannen som du lever med nu är inte din man, du berättade sanningen för mig där (hur det är med dig)."

[2] För se, min kära (kvinna), du har redan haft 5 män och eftersom din natur inte kunde förlika sig med deras, insjuknade de snart och dog. Ty ingen kunde leva mer än ett år med dig. Du bär på en skadlig parasit i din kropp och din parasit dödar snart den som sover med dig. Mannen du är tillsammans med nu är inte din make, utan bara din älskare vilket leder till hans och din undergång. Ja, ja, du har verkligen berättade sanningen för Mig."

19. Kvinnan säger till honom: "Herre, jag kan nu se att du är en profet."

[3] Nu blir kvinnan bestört, men vill inte anförtro sig och säger efter en stund: ”Min herre, jag förstår att ni är en profet. Eftersom ni vet så mycket, kanske ni också vet vad som kan hjälpa mig?

20. "Våra fäder hava tillbett på detta berg (Gerizim), men Ni judar säga att det tempel där Gud ska dyrkas är i Jerusalem, (vad är det som gäller inför Gud?)"

[4] Jag är medveten om att när det gäller sådant så kan endast Gud hjälpa, men hur och var skall han dyrkas? Våra fäder säger att Gud måste dyrkas på berget Gerissim där redan de första patriarkerna dyrkade honom. Men ni säger att Jerusalem är den rätta platsen för att dyrka Gud. Eftersom ni uppenbarligen är en Guds profet, säg mig var man egentligen ska dyrka Gud så att det har någon verkan. Ty se, jag är fortfarande ung och folk säger att jag är mycket vacker. Det skulle vara fruktansvärt om min parasit skulle förtära mig medan jag fortfarande lever. Åh vilken fattig, olycklig kvinna jag är."

21. Säger Jesus: "Tro mig, kvinna, den tid kommer (och är redan här) när du varken kommer att tillbe Gud Fadern på detta berg eller i Jerusalem."

[5] Jag sade: "Kvinna, jag känner till din fattigdom, ditt elände och din sjuka kropp, och jag känner också ditt hjärta som egentligen inte är det bästa, men inte heller alltför dåligt. Som du förstår är det skälet till att jag nu talar med dig. Hos dem där hjärtat fortfarande är relativt gott, finns det all möjlighet till hjälp. Men du har helt fel i det att du är osäker på var Gud ska dyrkas värdigt och effektivt.

[6] Tro mig när jag säger er: den tiden kommer och är allaredan här när du varken tillbedjer Fadern på berget eller i Jerusalem ".

[7] Nu blir kvinnan uppskrämd och säger: "Ve mig, ve hela nationen! Vad kommer då att hända med oss? Då måste vi ha syndat något fruktansvärt, precis som judarna? Men varför sände inte Jehova oss en profet denna gång för att varna oss?

Även om ni har kommit till oss som en sann profet, vad är det för mening med det nu om ni säger: I framtiden kommer Gud varken att tillbes på berget eller i Jerusalem? Betyder inte detta så mycket som - som jag kunde uttyda från ert plötsligt mycket allvarliga ansikte - Gud kommer att överge sitt folk helt och ta säte i en annan nation? Var på jorden kan detta vara? Åh säg mig, så att jag kan bege mig dit för att tillbe Gud Fader som en sann ångerfull, och be honom att hjälpa mig, en stackars kvinna, och att inte överge mitt folk helt. '

[8] På detta svarar Jag: ”Lyssna nu noga på mig, så att du förstår vad jag säger. Varför är du full av tvivel och rädsla? Tror du att Gud är lika trolös när det gäller att hålla sina löften som människor är mot varandra?

22. "Du vet inte vad ni dyrkar, men vi vet vad vi dyrkar för frälsningen kommer fortfarande från judarna."

[9] Ni bestiger berget där för att dyrka, men vet inte vad eller vem ni tillbedjer. Detsamma gäller dem som ber i Jerusalem. De rusar till templet och de jämrar sig fruktansvärt, men inte heller de vet vad de gör eller vad de dyrkar.

[10] Icke desto mindre, såsom Gud har förkunnat genom profeternas mun, frälsningen kommer inte från dig, men från judarna. Bara läs den tredje versen i det andra kapitlet av profeten Jesaja, så kommer du att hitta den. "

[11] Kvinnan säger: "Jo, jag vet att det står det skrivet att lagen skummar som fradga från Sion, eftersom det också förvaras där i förbundsarken. Men varför säger ni då: Varken på berget eller i Jerusalem?"

23. "Men tiden närmar sig, den är faktiskt redan här (inför dina ögon), när de som tillbedjer på rätt sätt skall tillbedja Fadern i ande och sanning, ty Fadern vill bli dyrkad av människor på detta sätt."

[12] Jag sade: "Du har fortfarande inte förstått mig. Du måste förstå att Gud Fadern från evighet varken är ett berg eller ett tempel eller Förbundsarken och således inte uppehålla sig vid berget eller i templet eller i Förbundsarken. Därför sade jag till dig: Tiden närmar sig, och är faktiskt redan här inför dina ögon, då sanna tillbedjare (som du kan se dem vila under träden här i stort antal, av vilka du redan träffat några i staden på väg att köpa mat) kommer att tillbedja Gud Fadern i ande och sanning. Ty från och med nu vill Fadern vill bli dyrkad av människor på detta sätt. "

24. "Ty Gud är en ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning."

[13] "För se, Gud är en ande och de som tillber honom tillber bara i ande och sanning.

[14] Och för detta behövs varken ett berg eller något tempel, utan bara ett så kärleksfullt, ödmjukt och rent hjärta som möjligt. Om hjärtat är vad det är tänkt att vara, nämligen ett kärl för Guds kärlek, ett kärl fyllt av saktmod och ödmjukhet, då rymmer ett sådant hjärta hela sanningen. Och där det finns sanning, där finns det ljus och frihet, för sanningens ljus befriar varje hjärta. När hjärtat är befriat, är också hela människan befriad.

[15] Därför är den som älskar Gud med ett sådant hjärta en sann dyrkare av Gud Fadern och Fadern kommer alltid att uppfylla hans bön. Han kommer bara att se till en människas hjärta och inte bry sig om platsen där han ber, som är ganska oviktigt, vare sig det sker på berget eller i Jerusalem, ty jorden tillhör Gud överallt. Jag tror att du bör ha förstått mig nu."

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Herren ger sig tillkänna som Messias

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 28; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Säger kvinnan: "Ja min herre, nu har ni talat tydligare. Men säg mig: Är ni inte längre törstig och vill ni inte att dricka ur en syndares vattenkruka.” 

Jag sade: "Kära kvinna, strunt i det, för som du förstår så föredrar jag dig framför din kruka och ditt vatten. När Jag tidigare frågade om att få dricka, menade  jag inte ur din kruka, utan från ditt hjärta där det finns en mycket ljuvligare vatten än i denna brunn och i din kruka. Med ditt hjärtas vatten kan du också läka hela din kropp, för det som jag tycker är tilltalande hos dig kommer att läka dig om du kan tro. "

[2] Säger kvinnan: ”Åh min herre, hur kan jag lyckas att få vattnet från mitt hjärta till mina privatare delar? Förlåt mig, min herre, för att jag använder ett sådant rättframt språk mot er, men jag är en ömklig kvinna och bedrövelsen känner inte till måttlighet som sådan, den känner bara till sig själv och lossar sin tunga beroende på omfattningen av svårigheterna. Om jag inte vore så olycklig som jag är, skulle jag minsann erbjuda er mitt hjärta. Men så som saker och ting förhåller sig - Åh Gud, du helige Fader, hjälp mig - jag är bedrövligt sjuk och får inte öka på mina många synder. Ty att skänka ett sådant orent hjärta till en ren människa, som ni måste vara, skulle säkert vara största möjliga synd.'

[3] Jag sade: "Min kära kvinna, inte att du skulle skänka ditt hjärta till mig, men jag har själv tagit det när jag bad dig om vatten att dricka. Därför kan du erbjuda mig ditt hjärta, ty jag godtar också en samarits hjärta. Om du älskar mig, är det bra för dig, eftersom jag älskade dig redan långt innan du kunde tänka på mig."

[4] Nu rodnar den vackra kvinnan och säger, lite generad: "Sen när känner ni mig? Har du någonsin tidigare varit i denna stad eller i Samarien? Jag har sannerligen aldrig ens sett en skymt av er någonstans. Åh snälla, berätta, när och var såg ni mig? Berätta.”

[5] Jag sade: "Varken här eller i Samarien eller på någon annan plats, ändå känner jag dig ända sedan du föddes, till och med mycket tidigare. Och jag har alltid älskat dig som Mitt liv. Vad tycker du om det? Är du glad över min kärlek? Du må förstå att det var jag som drog upp dig då du vid tolv års ålder föll i en cistern,. Men du kunde inte se den hand som lyfte dig från cisternen. Minns du fortfarande det?

[6] Här kvinnan blir ganska förvirrad och vet inte vad hon skall säga, för en stor låga har redan tänts i hennes hjärta och hennes kärlek fortsätter att växa så det syns.

[7] Efter att hennes hjärta har klappat ett tag, frågar jag henne om hon vet något om Messias som skall komma.

25. Säger kvinnan: "Jag vet att Messias skall komma som skall kallas Kristus. När han kommer skall Han (säkert) berätta allt (som ni nu har berättat för mig)?"

[8] Kvinnan, vars kinder fortfarande är intensivt röda, säger nu med stark sinnesrörelse: "Herre, ni den klokaste Guds profet, jag vet att den utlovade Messias skall komma och att hans namn kommer att vara Kristus. När han kommer, kommer han då inte att kunna förkunna för oss bara det som ni nu har berättat för mig? Men vem kommer att berätta när och varifrån Messias kommer att komma? Kanske ni som är så väldigt vis kan ge mig lite mer detaljerad information om den kommande Messias. Ni förstår, vi har redan väntat under en lång tid, men inte ett ord kan höras om Messias någonstans. Ni skulle göra mig en stor tjänst om ni talade om för mig när och var Messias definitivt kommer för att rädda sitt folk från sina många fiender. Åh, berätta det för mig om ni vet det. Kanske skulle Messias också ha förbarmande om mig och hjälpa mig om jag bönföll honom? "

26. Jesus säger till henne: "Jag är Han, jag som talar till er nu."

[9]  Jag säger till kvinnan kort och koncist, men med ett kärleksfullt allvar: "Det är jag, jag som talar till er nu."

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net