tisdag 5 februari 2019

Exempel och förklaringar till evangelistens stil.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 7; röd text = Jesus, svart text = alla övriga. Den svarta texten i kursiv stil är hämtad från Johannes Evangelium i Nya Testamentet.]

35. Nästa dag stod Johannes igen (vid Jordanfloden) med två av sina lärjungar.

[1] Den ursprungliga texten, till exempel i vers 35, lyder: ’Nästa dag stod Johannes igen med två av sina lärjungar.’ Här uppstår frågan: var stod han och var de två lärjungarna tillsammans med honom eller stod de på en annan plats, fast bara samtidigt? Man måste genast lägga märke till att varken platsen eller de två lärjungarnas handlingar har angivits här.
[2] Varför har evangelisten misslyckats med att nämna detta?
[3] Anledningen till detta har redan har angivits, särskilt på den tiden då det var vanligt att skriva så här skulle det ha varit ganska säkert och uppenbart att Johannes stod vid 
Jordanfloden under ett pilträd och väntade på att någon skulle komma för att bli döpt. Och eftersom han hade flera lärjungar som lyssnade på hans undervisning och också skrev ner denna, vanligtvis två, men när det var mycket arbete var det flera med honom, som hjälpte till med dopet och förmodligen också döpte i hans namn och på det sätt som han utförde det.
[4] Eftersom alla dessa omständigheter på den tiden bara var alltför väl kända för folket runt omkring Johannes, blev de inte nedtecknade. Det var då vanligt att skriva så, men också nödvändigt på grund av bristen på skrivmaterial, varför endast huvudpoängen nedtecknades och genom att börja en mening med "och" antyddes det huruvida de uppenbarligen skilda meningarna var förbundna med varandra eller inte. Av detta skäl sattes sådana bindeord sällan in som bokstäver framför de viktigaste meningarna som hänvisade till varandra, utan vissa kända tecken användes.
[5] Även om denna förklaring som sådan inte är evangelisk, är den fortfarande nödvändig eftersom utan den skulle evangelierna vara svåra idag att förstå, inte bara deras yttre, historiska mening utan ännu mindre deras inre andliga mening och minst av allt profetiska
böcker ur Gamla testamentet där istället för färdiga meningar bara motsvarande bilder ges och där det naturligtvis inte kan vara fråga om att ange vilka omständigheter det kan ha rört sig om. Nu när vi är bekanta med dessa regler från antiken, borde vi inte ha svårt att förbinda
följande verser och texter, för att läsa dem mera korrekt och åtminstone kasta mer ljus på deras naturliga, historiska del. Vi kommer att göra en kort analys av verserna 36 och 37 och den regel som det är frågan om kommer då att bli ganska tydlig.

36. Och när han åter såg Jesus gå (på Jordans flodbank), sade han: "Se, där är Guds Lamm."

[6] Den ursprungliga texten i vers 36 lyder: "Och när han såg Jesus gå , sade han: "Se, där är Guds lamm." "Och" här antyder att denna text har någon koppling till föregående och säger historiskt att Jesus, efter att Han hade mottagit dop med vatten, för ett tag var kvar i  Johannes grannskap och därför också sågs av Johannes två lärjungar liksom av Johannes själv, som går på Jordans flodbank.
[7] När Johannes får syn på Honom samlar han omedelbart alla sina tankar i ett och talar med stor entusiasm som om till sig själv: ”Titta, där är Guds Lamm." Idag han skulle ha uttryckt sig ungefär så här: "Titta där borta. Den högste Guds-människan går fortfarande idag på flodbanken lika anspråkslös och ödmjuk som ett lamm. "Men Johannes utelämnar alla dessa detaljer och säger bara det som vi läser i versen.

37. Och de två lärjungarna hörde Johannes tala så (och lämnade Johannes med en gång) och följde Jesus.

[8] Vers 37, som faktiskt representerar fortsättningen av de två tidigare, av ovan nämnda skäl, börjar igen med 'Och' och säger helt enkelt vad som hände, och hänvisar bara till anledning varför.
[9] Den ursprungliga texten läses helt enkelt så här: "Och två av hans lärjungar hörde honom tala och följde Jesus." I vår tid betyder meningen följande: Då de två lärjungarna som var med honom (Johannes) hörde sin läromästare tala sålunda, lämnade de honom genast och följde Jesus, och eftersom Jesus nu lämnade denna plats, så följde de Honom.
[10] Allt det som nämndes i denna utvidgade text måste också ha ägt rum vid detta tillfälle eftersom händelseförloppet annars inte kunde ha utspelat sig. Men, som redan påpekats, i enlighet med det då vanliga sättet att skriva, så nämns bara de två begreppen ”höra" och det efterföljande "följande" medan alla anslutande meningar utelämnades som självklara. Vem som än förstår detta givna förfarande kommer åtminstone att bättre kunna förstå den ursprungliga textens historiska del och därmed också ha lättare att förstå den andliga meningen.

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Herrens första lärljungar: Andreas och Simon Petrus.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 8; röd text = Jesus, svart text = alla övriga. Den svarta texten i kursiv stil är hämtad från Johannes Evangelium i Nya Testamentet.]

38. Men Jesus vände sig om, såg de två som följde efter honom och sade till dem: "Vad letar ni efter?" De sade: "Rabbi (som betyder: Mästare), var bor du? "

[1] Också denna text framstår som en följd av de föregående och har historisk snarare än andlig betydelse: ty med denna börjar det på sitt sätt fortfarande ganska materiella upptagandet av apostlarna och detta i samma region där Johannes var aktiv i Betabara, en högst eländig landsortsstad bebodd av fattiga fiskare. Detta är också anledningen till att de två lärjungarna omedelbart frågar om Min logi - faktiskt, i vilken hydda jag bor.
[2] Eftersom jag i ungefär 40 dagar hade bott i detta område före dopet för att genom fasta och andra övningar förbereda min mänskliga gestalt för den begynnande undervisningsuppgiften, är det historiskt också ganska klart och visst att jag var tvungen att ha någon ställe där Jag kunde bo på i denna öde och torftiga region, vilken jag ansåg mest lämplig för mitt syfte.
[3] De två lärjungarna visste redan sedan en tid att jag hade bott i denna region. De kan ha sett mig där ett antal gånger utan att dock misstänka vem jag var. Därför frågade de snabbt, inte varifrån jag ursprungligen kom, utan var jag var bodde i Betabara, som huvudsakligen bestod av de fattigaste fiskarnas hyddor byggda av lera och vass och ofta inte ens tillräckligt höga för att en man ska kunna stå upprätt däri.
[4] Och därför bodde också Jag i en liknande hydda som Jag Själv hade byggt ganska djupt i öknen. Eremithyddor, som existerar i praktiskt taget alla kristna länder, går tillbaka till det.

39. Han sa till dem: "Kom och se." Så gick de och såg var det var och stannade samma dag med Honom. Det var kring den tionde timmen.

[5] Således var detta härbärge inte långt från den plats där Johannes verkade. Därför sade Jag till de två lärjungarna: "Kom och se”, varpå de två genast följde mig. Vi kom snart fram till Min hydda och lärjungarna var inte lite förvånade över att Guds smorde bodde i den nästan anspråkslösaste hyddan, som dessutom var belägen i öknens ödsligaste del.
[6] Detta ägde emellertid inte rum vid den tidpunkt under vilken de kristna samhällena nuförtiden vanligtvis har sin 40-dagars fasta, utan ungefär två månader senare, och vad gäller tiden på dagen då vi nådde hyddan så var det ungefär vid den tionde timman vilket enligt den nya stilen skulle vara ungefär tre på eftermiddagen, ty vid denna tid var det soluppgången som bestämde dagens första timma. Men eftersom detta inte alltid sker vid samma tid, så sammanfaller timmen för dagen som nämns inte exakt, utan endast ungefärligt, med tiden på eftermiddagen som Jag nådde härbärget med de två lärjungarna. Eftersom dessa två lärjungar tillbringade dagen med Mig tills solen gick ned uppkommer frågan i varje frågande läsares sinne vad vi tre gjorde från klockan tre till cirka klockan åtta på kvällen i och vid min hydda. Ty ingenting har skrivits om detta någonstans. Här är det uppenbart att Jag instruerade dessa två om deras framtida yrke och hur och var Jag skulle börja med Min undervisningsverksamhet, och också hur Jag i detta grannskap skulle uppta ytterligare män som mina lärjungar, som var benägna och villiga precis som de själva. Samtidigt anförtrodde jag dem att av sina kamrater, som mestadels var fiskare, ta reda på och komma överens med dem om någon av dem skulle vara benägen att följa Mig. Detta är vad vi diskuterade under den tiden. Men som det blev kväll lät jag de två gå och de återvände - delvis väldigt glada, delvis med mycket funderingar - över sina familjer, ty de hade fruar och barn och undrade hur man skulle göra med dem.

40. En av de två som hade hört vad Johannes hade sagt (om Jesus) och sedan följde Jesus var Andreas, en broder till Simon Petrus.

[7] En av de två, som hette Andreas, har snart fattat sitt beslut och vill följa Mig till varje pris. Därför går han genast för att hitta sin bror Simon, som var någonstans och tog hand om sina nät.

41. Det första han gjorde var att hitta sin bror Simon. Han sa till honom: "Vi har hittat Messias." (Messias betyder så mycket som: den smorde.)

[8] När han efter en stund har hittat honom, börjar han snabbt att berätta för Simon att han har hittat den utlovade Messias tillsammans med en annan lärjunge, som inte hade fattat ett bestämt beslut att följa Mig,.

42. (Simon önskar se Jesus) och Andreas tar Simon till Jesus. När Jesus såg honom sade han: "Du är Simon, Jonas son, från och med nu skall du kallas Cephas (det vill säga Petrus Klippan). '

[9] När Simon hör om Mig, uttrycker han en stark önskan om att få träffa Mig så snart som möjligt, ty han hade inte varit närvarande vid dopet. Andreas säger: "Idag låter det sig inte göras på rätt sätt, men imorgon på morgonen ska du vara hos Honom. '
[10] Härvid säger Simon, som vad än han gjorde fortsatte att drömma om Messias och trodde att Messias skulle hjälpa de fattiga och fullständigt utrota de hårdhjärtade rika: "Broder, vi får inte slösa bort ett ögonblick. Jag ska omedelbart lämna allt och följa Honom till världens ände om det skulle vara hans önskan. Ta mig därför genast till Honom, ty jag har bråttom och måste fortfarande träffa och prata med Honom idag. Kvällen är inte alltför mörk och det är inte långt till hans hydda, så låt oss omedelbart gå till Honom. Vem vet, vi kan kanske inte längre hitta honom imorgon? "
 [11] Andreas, som ger efter för detta tryck leder honom till Mig. Då de två närmar sig Mitt härbärge vid en redan ganska sen timma, stannar Petrus cirka 30 steg bort från det i ett tillstånd av hänförelse och säger till Andreas: "Jag har en märklig känsla. Jag grips av en storslagen söt bävan, jag vågar nästan inte ta ett steg till, men jag har fortfarande den här heta längtan inom mig efter att träffa Honom. "
[12] Här går jag ut ur min hydda för att träffa de två bröderna, vilket betyder att jag såg honom. Det behöver inte sägas att med "ses av mig " måste förstås min vilja att komma för att möta en som, som Simon, kommer till Mig framförallt i sitt hjärta. Därför erkänns han
omedelbart av Mig, det vill säga accepteras och ett nytt namn är hans första andel i Mitt rike. Här ges Simon genast namnet Cephas, eller klippan i sin tro på Mig, ty jag hade sedan länge  sett vilken typ av ande som Petrus är och var animerad av.
[13] Det sätt på vilket jag talade till honom var tillräckligt bevis för Petrus eller Simon för att jag säkert var den utlovade Messias. Från och med då han gav aldrig efter för någon tvekan i sitt hjärta och frågade mig aldrig någonsin om jag var Den Rätte, eftersom hans hjärta var det enda säkra och giltiga vittnet för honom. Båda männen stannade nu hos mig till morgonen och lämnade mig efter detta inte mera.

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Ytterligare kallelser: Filip och Nataniel.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 9; röd text = Jesus, svart text = alla övriga. Den svarta texten i kursiv stil är hämtad från Johannes Evangelium i Nya Testamentet.]

43. Nästa dag beslutade Jesus att återigen gå till Galileen, och han finner Filippos och säger till honom: "Följ mig."

[1] På morgonen säger jag till de två: "Min tid i denna öknen har kommit till ett slut. Jag skall vandra till Galileen varifrån jag har kommit. Kommer ni med mig? Jag lämnar beslutet till er
för jag vet att ni har fru och barn som det inte är lätt för er att lämna. Men ingen som lämnar något för Min skull kommer att förlora vad han har lämnat, utan kommer att återfå det många gånger om."
[2] Petrus säger: 'Herre, för din skull skulle jag ge upp mitt liv, för att inte nämna min fru och barn. De kommer att överleva utan mig, för jag är en tiggare och kan inte ge dem mycket bröd. Vårt fiske ger knappast nog för att föda en person, än mindre en hel familj. Min bror Andreas kan bekräfta detta. Även om vi föddes i Betsaida, var vi tvungna att komma till dessa ödsliga stränder av Jordanfloden, som är relativt rik på fisk, för att skaffa mat, och där vi nu också har blivit döpta av Johannes. Vår far Jonas är fortfarande stark och så är våra fruar och systrar. Om man till detta lägger välsignelsen från ovan, så kommer de att klara det. "Jag lovordade dem båda, och vi började på vår väg.

44. Filippos kom från Betsaida, från Andreas och Petrus stad.

[3] På vägen, som för ett tag fortfarande följde Jordanflodens strand, möter vi Filippos, som också föddes i Betsaida och nu på morgonen fiskade upp sin frukost i av Jordanflodens vågor. Petrus fäste min uppmärksamhet på honom och sade: "Herre, det här mannen lider mycket och är väldigt fattig, men fortfarande den ärligaste och rättfärdigaste man, full av äkta fromhet i sitt hjärta. Skulle du kunna tänka dig att låta honom komma med oss?
[4] På ett sådant härligt förslag från Petrus säger jag bara: ”Filippos, följ mig. "Utan tvekan kastar han ner näten och följer mig, och  frågar inte ens vart. Först på vägen berättar Petrus  för honom: "Den vi följer är Messias." Men Filippos säger: "Mitt hjärta berättade redan detta för mig i det ögonblick han kallade mig så omsorgsfullt.’
[5] Filippos var dock ogift och bodde med de fattiga fiskarna som lärare, eftersom han hade ganska goda kunskaper om Skrifterna. Han var personligen bekant med Josef från Nasaret och kände sålunda också Mig och många av de saker som hade hänt vid min födelse och under mina första år. Han var också en av de som i hemlighet hoppades på Messias i Min person, men eftersom Jag, från Mitt tolfte år och framåt, inte utförde något mirakel och levde och arbetade som alla andra vanliga människor så hade också det första underbara intrycket, som skapades av omständigheterna kring min födelse, hos många människor gått helt förlorat. Även de som hade varit mest upphetsade sade att min födelse hade blivit så minnesvärd tack vare det, som det uppfattades, så underliga sammanträffande mellan olika omständigheter och fenomen som säkert inte på något sätt var förknippat med min födelse. Dessutom hade den mycket geniala varelsen från Mina tidiga år så fullständigt försvunnit att inte ett spår av det kunde återfinnas när Jag blivit en vuxen man. Men Filippos och några andra höll fortfarande kvar ett visst hopp om Mig, för de kände till Simeons och Annas profetior vid tiden för Min omskärelse i templet och tänkte mycket på detta.

 45. Filippos finner Natanael och säger till honom: "Vi har hittat den det talas om av Moses i lagen och av profeterna: Det är Jesus, Josef från Nasarets son. "

[6] När Filippos, som följde mig, möter Natanael, som han hade tittat efter på vägen, sittande under ett fikonträd upptagen med att reparera sina fiskeredskap säger han till honom full av glöd: "Broder, jag letade efter dig längs den ganska långa vägen och glädjer mig nu av hela mitt hjärta åt att ha hittat dig, ty se, vi har hittat den det talas om av Moses i lagen och av  profeterna. Det är trots allt Jesus, Josefs son, från Nasaret. '

46. ​​Natanael sa till honom: "Kan något gott komma ifrån Nasaret? "Då säger Filippos:" Kom och se själv. "

[7] Därpå  säger Natanael nästan lite motvilligt: ”Vem känner inte till den bedrövliga hålan Nasaret. Kan något bra kommer från denna håla? Och (på ett ganska självklart sätt) minst av allt Messias. "Men Filippos säger:" Jag är medveten om att i detta avseende har du alltid varit emot mig, även om jag har presenterat min argument för dig hundra gånger. Men kom och övertyga dig själv nu så kommer du att erkänna att jag har haft helt rätt.

[8] Natanael reser sig tankefullt upp och säger: "Broder, det skulle vara ett underverkens underverk, för Nasarets slödder är säkert det värsta i världen. Med en bit romersk tenn kan du göra en nazarén till vad du vill. På detta stället har det inte funnits någon tro på länge, varken på Moses eller på profeterna. Kort sagt kan du göra en nazarén till vad du vill, och ordet "Den här eller den där är till och med sämre än en nazarén" har redan blivit ett gammalt ordspråk. Och du påstår att Messias, som du vill att jag ska träffa, är därifrån? Åh ja, ingenting är omöjligt för Gud. Vi får se.'

47. När Jesus ser Natanael komma, säger han högt: "Se, en sann israelit: Det finns inget falskt hos honom. "

[9] Med dessa ord följer Natanael Filippos till Jesus, som under tiden hade satt sig ned för en liten vila ungefär hundra steg bort. När båda männen redan var nära Jesus säger han högt: "Se, en sann israelit. Det finns inget falskt hos honom. "

48. Natanael frågar honom: "Hur kan du känna mig?" Jesus svarar: "Jag såg dig under fikonträdet innan Filippos talade till dig."

[10] Nathanael är förvånad över hans så väldigt sanna uttalande som kommer högt från min mun och frågar snabbt: "Hur känner du mig så att du kan säga detta om mig? Bara Gud och jag själv kan känna till min innersta natur, och jag har aldrig varit en skrytmåns och inte heller har jag lovprisat mina dygder. Hur kan du då veta hur jag är? " Men jag tittar på honom och säger: "Jag såg dig under fikonträdet innan Filippos talade till dig.

49. "Rabbi," säger Natanael, "du är verkligen Guds Son: du är Israels konung. "

[11] Detta Mitt uttalande om honom förvånar Natanael och djupt rörd i sitt hjärta säger han: "Mästare, trots det faktum att du är en nasaren, är Du verkligen Guds Son. Ja Du är
utan tvekan den sedan länge efterlängtade Israels konung, som skall befria sitt folk från fiendernas grepp. Åh, Nasaret, Åh, Nasaret, så liten du var och hur stor du nu håller på att bli. Den sista kommer att upphöjas till att bli den första. Åh, Herre, så snabbt gav du mig tro. Hur hände det här att allt tvivel har lämnat mig och att jag nu fullt ut tror att du är den utlovade Messias?

50. Jesus svarar och säger till Natanael: "Du tror för att jag sa till dig: Jag såg dig under fikonträdet (innan Fillipos talade till dig). (Men jag säger dig), du ska få se större saker än detta. "

[12] Jag svarar på Nataniels fråga först med de ord som anges i vers 50, och påpekar därmed för Natanael att han nu, för att vara säker, tror att jag är den utlovade Messias, men tvingades att tro genom att i Mig upptäcka det allvetande, som bara Gud kan besitta. Jag tillägger också att han i framtiden kommer att få se större saker, varigenom jag ville säga så mycket som: Nu tror du tack vare ett mirakel, i framtiden kommer du att tro fritt.

51. Och Jesus tillägger: "I sanning, i all sanning säger jag er allt, från och med nu skall ni se Himlen vidöppen och Guds änglar uppstigande och nedstigande på Människosonen: "

[13] Och i sanning, i den rena sanningen säger jag verkligen till er: från och med nu kommer ni att se alla Himlar vidöppna och Guds änglar uppstigande och nedstigande på Människosonen, vilket betyder så mycket som: I framtiden, när ni genom Mig kommer att uppnå er andes återfödelse kommer livets dörrar att öppnas. Då vill ni, själva änglar, se de människor som genom Mig gjordes till änglar i återfödelsen, och därigenom också "Guds barn", uppåtstigande från döden till det eviga livet. Å andra sidan kommer ni också att se många ursprungliga änglar som stiger ned från alla himlarna till Mig, allt livs Herre, för att där följa Människosonen, enligt Johannes exempel och vittnesbörd.
[14] Så detta är nu den rätta tolkningen av det första kapitlet, men låt ingen tro att detta är en helt övergripande tolkning. Å nej, inte alls, men vad den ger är en praktisk vägvisare med hjälp av vilken alla med god vilja kan få vägledning in i den gudomliga visdomens olika djup vilket gör det möjligt för henne att se och känna igen mycket av livet sanna mening i varje enskild vers. Dessutom, som redan sagts, är denna gåva en sann riktningsvisare genom vilken allt kan utvärderas och styras.

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Kallelse till Zebedéus söner: Jakob och Johannes. Herrens undervisnings begynnelse.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 12; röd text = Jesus, svart text = alla övriga. Den svarta texten i kursiv stil är hämtad från Johannes Evangelium i Nya Testamentet.]

I KAPERNAUM

12. Efter detta gick han ner till Kapernaum med sin mor, sina bröder och sina lärjungar, men de stannade inte länge där.

[1] Sju dagar efter detta bröllop lämnade jag Nasaret och vandrade till Kapernaum med Maria, mina fem bröder - varav två också tillhörde Mina lärjungar - och med lärjungarna som hade Jag hittills tagit mig an. Denna stad var då ett ganska viktigt handelscentrum beläget vid gränsen till Zebulon och Naftali och även i mitten av dessa två provinser vid Galiléens hav, inte långt ifrån den plats där Johannes döpte på den motsatta stranden av Jordanfloden i Betabara, så länge som det fanns tillräckligt med vatten i denna ofta ganska uttorkade flodbädd.
[2] Man kan fråga sig vad jag egentligen sökte i denna stad, som redan hade blivit ganska hednisk. Man borde läsa profeten Jesaja 9: 1, etc, där det står skrivet:

Zebulons land och Naftali land på vägen vid Havet bortom Jordanien och det hedniska Galiléen, folket som vandrade i mörkret har sett ett stort ljus: ett mäktigt ljus har grytt för dem som vandrade i dödens skugga.

[3] Och om man har hittat denna text i Jesaja och vet att jag var tvungen att uppfylla Skriften från A till Z, blir det lätt att förstå varför Jag gick från Nasaret till Kafernaum. I denna region måste dessutom ytterligare två lärjungar upptas: Jakob och Johannes, Zebedéus söner. De var också fiskare, som fiskade i Galiléens hav inte långt från Jordanflodens mynning och inte heller långt från platsen där Petrus och Andreas arbetade, vilka båda också var berättigade att fiska i havet.
[4] När Jag också hade tagit Mig an dessa lärjungar och de hade erkänt Mig på grund av Mina ord och de mäktiga vittnesmålen från dem som följde Mig, började Jag så snart att undervisa folket ordentligt och uppmanade dem att bättra sig eftersom Himmelriket var nära. Jag gick in i deras synagogor och undervisade där. Vissa trodde, men många blev förargade, ville lägga händerna mig på Mig och kasta Mig i havet från en klippa. Men jag undkom dem med alla dem som var med Mig och besökte några små bosättningar vid  Galilée-sjön, förkunnade Guds rike, helade många sjuka och de fattiga och enkla människorna trodde på Mig och tog emot Mig med glädje. Några av dem slog följe och följde mig överallt som lamm följer sin herde.
 [5] I Kapernaum stannade jag bara för en tid eftersom det fanns så gott som ingen tro där och ännu mindre kärlek. Den här staden var en plats för handel och legosoldater, och där dessa regerar, har tro och kärlek helt övergivits. Där således så är fallet finns det lite eller inget för Mig att göra.

13. Eftersom det var nära tiden för den judiska påsken, gick Jesus upp till Jerusalem.

[6] När den judiska påskfesten hade kommit, vandrade jag upp till Jerusalem med alla som var med Mig. Men man får inte föreställa sig att de egentliga judarnas påskfest infaller vid samma tid som gäller samma festhögtid för olika kristna samfund, ibland redan i mars månad. Denna inträffade nästan tre månader senare. Ty vid Påsken, tackades Jehova för årets första skörd som består av korn, majs och vete. Vid det tillfället hade det nya brödet redan ätits vilket enligt lagen måste vara osyrat bröd, och ingen i landet tilläts äta syrat bröd under denna tid.
[7] Därför kunde detta det osyrade bröds fest äga rum bara först när det nyss skördade majskornet kunde malas till mjöl och inte vid en tidpunkt då majsen bara hade såtts. Under en gott år mognar majsen i Judéen 14 till 20 dagar tidigare än här. Till och med i Egypten skördas emellertid majs och vete knappast någonsin före slutet av maj, än mindre i Judéen där det är betydligt svalare än i Egypten.
[8] Men det osyrade brödets tid hade kommit och, som redan nämnts ovan, vandrade Jag med alla som var med Mig upp till den judiska huvudstaden, som också kallades "Guds stad", för namnet Jerusalem betyder så mycket som "Guds stad".
[9] Under den tiden kom många människor alltid till Jerusalem, inklusive många hedningar, som förde med sig och sålde olika varor, som redskap, vävda artiklar, nötkreatur och alla slags frukter. Denna fest hade vid den tiden fullständigt förlorat sitt heliga rykte och girigheten tvingade även prästerskapet att för denna tid hyra ut templets gårdar och entréhallar till köpmän, vare sig judar eller hedningar, för en betydande summa, så att en sådan tempeluthyrning under den tid högtiden varade uppgick till 1000 silverstycken , vilket under dessa dagar var en enorm summa och jämförelsevis mera än 100.000 floriner idag.
[10] Jag drog iväg till Jerusalem vid tiden för översteprästen Kajafas som visste hur man skulle bita sig fast vid detta det naturligtvis lönsammaste ämbetet i mer än ett år. Ty att följa den Mosaiska lagen hade i dessa dagar degenererat till tommast möjliga ceremoni, och ingen präst hade faktiskt mer respekt för detta än för snön som föll för hundra år sedan. Å andra sidan hade den värdelösa, tomma ceremonin nått sin kulmen när det gällde att i hög utsträckning mobba de fattiga människorna.
[11] Han hyrde till och med ut några platser i templets inre del till försäljare av duvor och  några mindre penningväxlare. Dessa senare bar på små mynt, för vilka de, som behövde mindre mynt, för en viss växelavgift kunde växla sina silvermynt, romerska guldmynt och de romerska nötkreaturspengarna (pecunia), ty romarna hade en särskild typ av pengar för köp av nötkreatur. Beroende på vilket djur som var inpräglat på ett sådant mynt, måste samma djur vara tillgängligt för köp med det myntet förutsatt att ägaren hade det till salu. För sådana boskapspengar var det också möjligt att från de större eller mindre penningväxlarna att få en annan typ av pengar i omlopp, men till en högre växlingsavgift.

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

söndag 4 november 2018

Morernas makt över växterna och elementen

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 10; kap. 45; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Därefter kallar jag igen på Oubratouvishar och sade till honom: ”Visa oss nu, hur väl du är bekant med luftens krafter, eftersom denna i begynnelsen gavs till den rena människan, för att också härska över luftens andar, så att de också kan användas under alla omständigheter, om hon skulle behöva deras tjänster! Visa oss alltså, i vilken grad du fortfarande är utrustad med denna urtida livsförmåga.
[2] Omedelbart kallar ledaren till sig tio av sina kunnigaste medhjälpare och beordrade dem att forma en cirkel runt honom, var och en med sin högra fot täckande hans grannes vänstra och sträcka ut sina händer mot honom. Detta skedde genast, och vår ledare började snurra runt, lämnade marken och flöt nu fullständigt i luften, en god manslängd över marken. 
[3] I denna position frågade han mig och han skulle svinga ännu högre, eller om detta var tillräckligt som ett vittnesbörd. 
[4] Och Jag sade: ”Detta är tillräckligt, kom därför tillbaka!”
[5] Genast lämnade de tio cirkeln och ledaren var kvickt tillbaks på marken igen, bugade djupt framför Mig och frågade Mig om han skulle göra något mer.
[6] Och Jag sade: ”Hur rycker du upp träd med rötterna och flyttar stora klippblock?”
[7] Ledaren sade: ”Herre, vårt land lider betydande brist på starka och stora träd; endast de högre bergen har nöjet att ha dem. På de högt liggande betesmarkerna som Kamb’sim inte kan nå kan vi på vissa platser finna bohahania-träd som i vanliga fall tjänar som hem åt apor. Här och där kan vi också finna cypresser och myrra, vilda dadlar och bock och kycklingbröd. Detta är de enda träd som finns i vårt land.
[8] På slättena och på vårt lands vindskyddade hörn växer endast de ädla dadlarna, fikonet, ouraniza (apelsin) och semenza (granatäpple) och flera betydelsefulla buskar, vilka förser oss med byggmaterial för våra hyddor. 
[9] Att dra upp dem med rötterna kräver verkligen ingen märkvärdig kraft; Dock har vi inte än prövat vår styrka på de starkare träden, även om vi inte tvivlar på att också de, liksom de tyngsta och största klippblocken, måste lyda vår vilja. Här på detta berg står ett enormt träd, som vi naturligtvis varken vet namnet på eller vilka övriga egenskaper det besitter. Likväl kan vi försöka om det är möjligt eller inte att dra upp det med rötterna genom vår vilja!”
[10] Den gamle Marcus säger: ”Lydigaste tjänare av alla världens herrar! Nu är detta ett minst femhundra-årigt cederträd! Sju män är knappast tillräckligt för att omsluta det, och fyra väldigt starka och erfarna trädhuggare kommer svårligen att kunna hugga ner detta cederträd på två dagar. Och nu vill sex män och sju kvinnor gå dit och vill rycka det upp med rötterna utan hacka eller yxa?! Denna historia, om inte i hemlighet stödd av Herrens allsmäktiga vilja, kommer nu med säkerhet att bli lite sällsynt!”
[11] Jag sade: ”Ha bara tålamod, Min gamle krigare! Även denna gång kommer Jag helt och hållet att låta bli att blanda in Min vilja, och ändå, inom en kort stund kommer trädet att lyftas från marken med alla sina rötter!”
[12] Medan de talade med Marcus, sätter de svarta väldigt försiktigt sina händer på trädstammen, nämligen på ett sådant sätt att ena morens högra hand alltid täcker grannens vänstra. De förblev helt tysta i ungefär en halv kvart i en sådan position bredvid trädet. Efter denna tid började trädet väldigt långsamt att vrida på sig och ett enormt knakande ljud kunde höras. Då började alla närvarande bli helt förbluffade och ingen förstod hur man ens delvis skulle tolka detta fenomen. 
[13] När trädet nu, inklusive de tretton som nu omfamnade det väldigt lätt, började vrida sig mer och mer, kunde man se att det tillsammans med jordklumpar och de omfamnande morerna, redan fritt vred sig i luften. Då började några, särskilt kvinnorna, att skrika eftersom de trodde att det fallande trädet skulle mosa några av morerna. 
[14] Emellertid sade Jag till de ängsliga: ”Var inte rädda, trädet kommer läggas ner väldigt försiktigt och ingen kommer att skadas av dess fall!”
[15] Därmed blev alla lugna, och i samma stund släppte de klappande morerna taget om trädet och hoppade plötsligt ner från berget och kom till oss. I samma stund började trädet svaja fram och tillbaka, vred sig till slut mot sin naturliga tyngdpunkt och lade sig efter en stund väldigt mjukt ner mot marken. 
[16] När trädet rycktes upp med rötterna på detta sätt, visade Jag också morerna ett klippblock som vägde åtminstone 5 000 centner (1 centner = 50 kg) och sade till ledaren: ”Lyft också detta stenblock och placera det i samma hål som uppstod när ni lyfte trädet!”
[17] Kvickt gick samma morer till klippblocket och omfamnade det på samma sätt som tidigare skett med trädet. Klippblocket flöt nu i luften ännu tidigare än trädet hade gjort. På grund av sin större storlek, omfamnades det naturligtvis av ganska många fler morer, men det stod klart för alla att tusen av de starkaste människorna inte på långt när skulle vara tillräckligt för att bemästra detta klippblocks vikt. 
[18] Inom knappt hälften av en kvarts timme stod klippblocket stadigt fast i hålet och morerna kom tillbaka till oss och ledaren frågade Mig om det fanns något mer att göra.
[19] Men jag låtsades som om jag tänkte på något vilket ledaren omedelbart märkte, och han sade till Mig: ”Åh, något enormt förestår återigen, eftersom du håller rådslag med dig själv! Därför att vi var av den uppfattningen att allt som Gud vill göra står för Honom mycket klart redan sedan evigheter !” 
[20] Jag sade: ”Å ja, så är det! Men Jag gav er lite vila eftersom det som ni fortfarande måste göra för mig alltid är er mest ogynnsamma uppgift, och ni behövde lite vila för de två uppgifter, som krävde mycket från er externa yttre livssfär. Ni har nu vilat er och nu måste ni visa hur ni gör upp en eld och också hur ni är herrar över detta element! Gå och gör upp en eld och visa därefter att ni är dess herre!”
[21] Genast bildade alla morer en halvcirkel runt en stor, men sedan ganska länge redan mycket torr, buske och sträckte sina händer och fingrar som strålar emot busken. Inom några ögonblick började busken att pyra, röken blev starkare och starkare och plötsligt stod busken i lågor. När busken emellertid brann för fullt med stora lågor låg alla morer med sina ansikten mot marken i en stängd cirkel runt elden och på ett ögonblick släcktes elden så till den grad att inte en enda glödande liten gnista kunde hittas i hela den till hälften nedbrunna busken. 
[22] Därefter kom morerna tillbaka och frågade Mig om de hade utfört sin handling på ett tillfredsställande sätt. Och jag gav dem bästa betyg. De ville omedelbart ha ord som undervisning för dem, men jag bad dem att vänta lite, eftersom Jag först var tvungen att förklara deras handlingar för de vita. Med detta var morerna nöjda och vi gick tillbaka till våra bord. 

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net


torsdag 13 september 2018

Sanna och falska profeter

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 15; kap. 21; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] (Herren) - "Till största delen uppenbarar Gud sig själv genom helt uppväckta profeters munnar. Sådana profeter är alltid igenkännbara för den uppväckta personen, för det första genom deras skriftliga och muntliga ord, för det andra genom att de dessutom kan utföra mirakler, till exempel att de i en nödsituation i förväg kan berätta för personer om framtida händelser, så att folket kan notera det och förbättra sig själva och be Gud att förhindra att den förkunnade domen inträffar som var fallet med Nineveh. För det tredje så kan sådana verkligt uppväckta profeter genom Guds vilja också bota de sjuka med sina böner och genom handpåläggning om läkningen främjar själens frälsning för den sjuka. 
Och för det fjärde kan de också, kombinerat med Guds vilja, bringa en dom över en oförbätterlig mänsklighet, och motsatt också välsigna en nation.
[2] Genom sådana och flera andra egenskaper är de korrekt karakteriserade som äkta profeter uppväckta av Gud och kan lätt skiljas från falska profeter, särskilt lätt därigenom att de som sanna profeter alltid är fyllda av ödmjukhet och kärlek till sin nästa, medan de falska profeterna går omkring i alla slags utsmyckade och av andra saker märkta kläder, är fyllda av högfärd och den mest upprörande själviskhet, syns bara till på vissa heliga platser, talar väldigt lite, och då mycket dumt och vettlöst, och utför falska mirakel vid vissa tillfällen med hjälpmedel som naturligtvis hålls mycket hemliga - och ve den som försökte kopiera dem, medan den verkliga profeten inte behåller sina sanna mirakler som en hemlighet, utan på toppen av detta uppmuntrar människorna till att de i samma sanna och goda anda också kan utföra samma mirakel.
[3] Eftersom de sanna profeterna därigenom lätt kan särskiljas från de falska och varje besinningsfull person utifrån detta kan inse att det på fullt allvar finns sanna och falska profeter - då de senare aldrig skulle ha funnits om de sanna profeterna inte skulle ha funnits först, kan folk ur detta också lätt dra slutsatsen, att det finns en sann Gud, som aldrig kommer att låta folk vandra runt på jorden som fullständigt föräldralösa, utan kommer också att göra Sin vilja känd för dem och uppenbara Sina betydelsefulla och kloka avsikter för dem.
[4] Denna typ av uppenbarelse är, för en människa som vill lägga märke till den, den mest välgörande, eftersom de därigenom inte tvingas på något särskilt sätt. Genom de bara sällan förekommande stora uppenbarelserna, ger folk för sina själar efter mycket mindre, eftersom sådana uppenbarelser är mer som en dom för en degenererad mänsklighet än det är någon frälsning för dem.
[5] När Adam syndade inför Gud i Paradiset, genom att inte acceptera Guds väl kända vilja med sin fria vilja, fick han snart erfara en stor uppenbarelse från Gud och ångrade sin synd; Denna stora uppenbarelse var dock en dom för honom.
[6] Efteråt gavs flera stora uppenbarelser av Gud till världens degenererade barn, som bodde i låglandet; Detta var dock alltid en dom för världens barn. (Se "Guds hus", 3 volymer av J. Lorber)
[7] Under Noas tid fick människan åter erfara en stor uppenbarelse; men det var en mycket stor dom för mänskligheten.
[8] Under tiden för Abraham inträffade återigen en stor uppenbarelse, nämligen på grund av de fruktansvärt degenererade invånarna i Sodom, Gomorra och de tio mindre städerna som omgav dessa två stora städer. Det var återigen en dom för folket; Döda Havet är ännu idag en talande vittnesbörd om detta.
[9] Fader Jakob hade också en stor uppenbarelse från Gud; men hans barn måste lida för det i Egypten.
[10] Under Mose tid inträffade en oerhört stor uppenbarelse från Gud och Guds dundrande ord till folket måste ristas in på stenplattor. Men vilken fruktansvärd dom var inte denna uppenbarelse från Gud, särskilt för egyptierna som blivit alltför blinda, alltför högmodiga och alltför omänskliga, vars storslagenhet därmed blev fullständigt sönderslagen; men inte heller israeliterna förbisågs.
[11] När israeliterna lämnade öknen under Joshua, ägde återigen en Guds stora uppenbarelse rum och det stora Jeriko försvann från jorden.
[12] Samma sak inträffade vid tiden för Samuel och Elias och även under tiden för de andra stora profeterna; och ta reda på de domar som följde! Inte ens de mindre profeterna skickades in i denna värld utan domar.
[13] Men nu kommer Guds största och mest direkta uppenbarelse för folket att ske framför era ögon; men den efterföljande utomordentligt stora domen över judarna kommer inte att behöva vänta särskilt länge.
[14] Från och med nu och framåt i nästan 2000 år kommer otaligt många siare och profeter att uppväckas, medan samtidigt till och med ett större antal falska profeter och det kommer även att uppstå enormt högmodiga, makthungriga och falska Kristusgestalter, som är utblottade på all kärlek. Men också domarna kommer att kvarstå och det kommer sällan att finnas en härskare som på grund av sin ondska inte kommer att få uthärda en svår dom tillsammans med sitt folk, 
[15] Mot slutet av den angivna perioden kommer Jag att uppväcka ännu större profeter och med dem kommer också domarna att öka och bli mer utbredda. Det kommer att inträffa stora jordbävningar och mycket förödande stormar, stora prishöjningar, krig, hungersnöd, pest och många andra katastrofer och som jag redan har påpekat tidigare kommer tron inte finnas bland folket - förutom hos ett fåtal - och kommer att frysas till is av folks högmod och den ena nationen kommer att angripa den andra. 
[16] Folket kommer att varnas genom siare och speciella tecken i skyn, vilka endast några av de Mina kommer att lägga märke till, medan de världsliga människorna bara kommer att betrakta detta som naturfenomen och spotta på dem som fortfarande tror på Mig. 
[17] Därefter kommer den största uppenbarelsen att äga rum genom Min återkomst till denna jord; men denna uppenbarelse kommer redan att föregås av den största och skarpaste domen och följas av en allmän utgallring av de världsliga människorna genom elden och dess utlöpare, på det att Jag Själv kan upprätta en helt annan plantskola för sanna människor på denna jord, vilken sedan kommer att vara till tidens ände på denna jord. 
[18] Jag säger nu detta till er i förväg, så att ni verkligen inte hyser den uppfattningen, att det efter mig kommer att bli perfekt som i Mina himlar. Ja, väldigt få kommer att vara jämställda med mina änglar, men många till och med mycket värre än folket under dessa våra tider. 
[19] Trots allt detta bör ni inte bli irriterade över detta; för jag har redan sagt er många gånger att människan utan sin fria vilja, inte alls är en människa utan bara ett människo-likt djur. 
[20] I bästa fall kan man dressera sådana människor som djur för för vilken uppgift som helst, men låt dem aldrig inta den ståndpunkten att de ser sådant arbete som bra och nyttigt för den sanna människan och för djurmänniskor, på det att de då bestämmer sig för att utföra sådant nyttigt arbete vid rätt tidpunkt. 
 [21] En människa som syndar mot lagen visar därmed att han är en fri man, precis som den som följer lagen frivilligt. Därför bör ni inte döma och fördöma någon utan bara lära honom med allt ert tålamod och mildhet och visa den som gått vilse den rätta vägen . Om han vill vandra på den vägen, är det verkligen bra för honom; men om han inte vill göra det, bör ni därför inte tvinga honom på något sätt, utan i värsta fall bannlysa honom från ett bättre och renare samhälle, eftersom en framtvingat troende person är tiofaldigt sämre än en som är öppet icke troende och en avfälling. 
[22] Titta på fariséerna! De är alla framtvingat troende som tomt prål; men inom sig tror de inte på någonting och gör precis som de har lust till.  
[23] Var därför försiktiga om ni i Mitt namn väljer efterträdare efter er, så att ni först och främst inte under några omständigheter tvingar någon och för det andra inte godkänner någon, där ni redan på avstånd kan förstå att han bara av tillfälligt intresse vill komma in på ert ämbetsrum. 
[24] Ni kommer säkert att ta hand om sådant; Men icke desto mindre kommer otaliga att lägga beslag på ert ämbetsrum, delvis genom yttre tvång och delvis genom utsikten att hitta ett bra och behagligt liv på ert ämbetsrum. Men alla dessa kommer att räknas av Mig till anti-krists regimente, och deras gärningar kommer att skapa en äcklig lukt och se ut som ett stinkande lik inför Gud. 
[25] Sannerligen säger jag till er: Alla er efterföljare som inte är förberedda av Mig, utan endast tränade av människor i vissa världsliga skolor att följa ert ämbete, kommer Jag inte att se på; eftersom bara Anti-rist kvalificerar sina lärjungar på detta sätt. 
[26] De, som ni kommer att lägga era händer på och döpa i Mitt namn kommer att fyllas med Min ande; Det är dem, som Jag Själv alltid kommer att välja som era efterträdare och bekräfta dem genom den sanna förlänandet av Min ande. 
[27] Men under senare tider kommer det bara att finnas några, eftersom Antikrist kommer att utvidga sitt regemente alltför mycket; men när han tror att är den högsta i världen, kommer han att störtas för alltid! Har ni förstått detta helt och fullt? "

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net


Antikrists karaktär

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 15; kap. 22; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Därefter sade Johannes, som var min favorit: "Herre, då är det knappast värt besväret att göra sådana ansträngningar för de dumma människornas skull ! Eftersom Ditt klaraste  livsljus givet till folket bara alltför snart mörknar igen genom Satans alltid segrande ansträngningar, så borde han ta människor som de är nu, sålunda fullständigt mogna för hans helvetiska rike. Varför ska dessa människor först begåvas med Ditt livsljus ?! Verkligen, om detta blir frukten av Din gudomliga undervisning betyder det - om man ville undervisa de världsliga människorna i Din lära - att kasta Dina livets pärlor till alla världens grisar som ordinärt käk! Man borde inte ge dem denna ädla sak, på det att de inte kommer att kunna förstöra och förorena det! "
[2] Jag sade: "Ja, min vän, för dessa människors skull, som inte tror på det de kan höra om Min lära och förfalska den för världsliga vinsters skull, är livets lära från Mig inte given; för sådana människors själ och deras möjliga och vidare utveckling har Jag därför fortfarande oändliga många och stora skolor i hela oändligheten.
[3] Endast för denna jords sanna barn ger jag denna undervisning och de innefattas också i den äkta försoningen från evig död. De kommer emellertid också att alltid hålla sig till denna lära i sin renaste form och kommer aldrig att bli utsatta för världsligt bedrägeri, utan kommer att hårt som en diamant hålla fast vid det eviga livets sanningar.
[4] Vad bryr vi oss om alla världsliga människor? De ges också möjlighet att komma in bland Guds barns bänkrader. Om de vill göra det på allvar, så bör de inte hindras att göra det, och om de inte gör det bör de göra vad de vill och du behöver inte längre oroa dig för dem !
[5] Se, så förhåller det sig! Ty jag har inte kommit för att befria världen från dess gamla doms fjättrar, utan bara för att befria Mina barn från världen och dess dom. Och vad och hur jag gör detta nu, kommer likaledes du och dina efterföljare att göra.
[6] Och det som på jorden måste lösas i enlighet med Min ordning, måste ni också finna en lösning på, och det som ni kommer att finna en lösning på, kommer också omedelbart att klaras upp hos Mig i himlen; men det som inte kan lösas upp, lämna det bundet, eller om någon inte vill lägga märke till det det, lämna honom i sina fjättrar och bind honom, så att ni inte inte störs av begränsningen, och sannerligen säger jag till er, han kommer också vara bunden i himmelen av mig och för en mycket lång tid förbli en slav under sin  mörka världs vilja! - Se, så förhåller det sig !
[7] Johannes sade vidare: "Men hur kommer vi att kunna känna igen sådana förtäckta anti-kristliga? För det kan jag nu se helt klart att Din lära kommer att tas upp av många, särskilt av trollkonstnärer, som med hjälp av detta kommer att försköna sin magi . Åh, berätta bara för oss även om de särskiljande kännetecken, så att vi snabbt kan känna igen dem och omedelbart börja kämpa emot dem! "
[8] Jag sade: ”Ni kommer lätt att känna igen dem på deras gärningar! Eftersom inga druvor växer på törnen och inga fikon på tistlarna. Den, som ger något och vill ta mer i gengäld, är verkligen inte min lärjunge! Ty se, eftersom jag ger allt till dem som tillhör de Mina, slutligen till och med denna Min kropps liv, och i gengäld inte kräver en enda världslig uppoffring av någon, utan endast önskar att en person måste älska Mig över allt annat, så att jag kan skänka honom till och med oändligt mycket mera och större saker.
[9] Tror ni att Antikrist kommer att göra detsamma? Åh, visst inte! Han kommer att ge sina anhängare fruktansvärt lite - som kanske inget annat än tomma, fiktiva löften om det storartade på andra sidan, men i gengäld be om stora uppoffringar, som nu görs av
prästerna, som får betalt för sina flera fot långa böner; dessa böner är dock inte till nytta för någon, varken för denna värld eller för den andra sidan ! Och se, precis samma kommer Antikrist att göra och de Mina kommer ganska lätt att känna igen honom och hans lärjungar och följare på dessa smulor och ihåliga frukter!
[10] Vad gör fariséerna för närvarande med syndarna av alla de slag? Se, de tar emot en gåva för synden, antingen som pengar eller även som andra typer av rika erbjudanden och ger därigenom syndarna en frisedel för de redan begångna synderna och också för de synder vilka en person, som det finns gott om, särskilt i den rika världen, överväger att begå i framtiden och säger till människorna: "Det är bättre för dig att ge en gåva, om du inte kan hålla dig till den hårda lagen! " Och på detta sätt upphäver prästerna Guds lag och förkunnar istället sina själviska världsliga regler, ty deras enda syfte är få ett gott liv på bekostnad av den fattiga, blinda mänskligheten .
[11] Se, Antikrist och också alla hans lärjungar kommer att handla exakt på detta sätt och ni kommer genom detta att känna igen honom ännu lättare ! Och om hans lärjungar i hela världen kommer att skrika med öppet munnar: "Se, här är den sanna Kristus!" eller "Där är han", så kommer sådant inte att bli betrott av någon av de Mina! Lämna emellertid   världens sanna barn och kalla inte på dem så att ni får vara i fred från draken och dess anhängare; ty under en tid han kommer han att lägga under sig starka krafter och kommer att behandla sina fiender ganska illa! Men genom detta förbereder han sin egen dom och undergång. 
[12] Under denna tid kommer jag att låta folket göra stora uppfinningar som, liksom glödande pilar, kommer att tränga in i drakens dolda kammare och omåttligt ödelägga hans nedriga bedrägliga list och hans falska underverk, och han kommer att stå naken till och med framför sina mest vildsinta anhängare, som snart kommer att vända sig bort ifrån honom i stora massor. 
[13] Därför bör ni inte oroa er för vad som kommer att hända under denna tid då jag bedriver Min undervisning; eftersom jag ensam känner till allt som måste hända i denna värld och vad som måste tillåtas, så att det en dag också blir ljust som livet i den blinda världen! 
[14] Men det kommer inte att ske så fort som ni tror; eftersom endast Jag känner till livets beståndsdelar på denna jord och också vet bäst, vad som krävs för att i tid leda dem till ett högre livets ljus. Fråga därför inte mera och var vid glatt mod!
[15] Se, ganska märkliga och eländiga händelser väntar fortfarande på mig i denna värld, vilka egentligen inte behöver dröja särskilt länge! Men på grund av detta har ni inte märkt någon sorg hos Mig. Låt det komma, som skall ske. Jag ensam är Herren! Ingenting kan hända bortom min visdom och bortom min vilja. Det som händer och det som ännu kommer att hända, är uträknat och styrt från ovan och har sina djupaste heliga skäl; men den som är med Mig i hjärtat och i kärlek och i viljan, honom kan inte den allra värsta världen skada på något sätt. Men den som är en med Mig bara i visdom, kommer att få utstå många och onda strider i världen; eftersom världen med sitt materiella förnuft aldrig förstår, att dess uppenbara någonting, faktiskt ingenting är för anden. - Var nöjd med detta och ha en fullständigt glatt sinnelag tillsammans med mig! "

Översättning från engelska av mig.


[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net