fredag 31 augusti 2018

Herren ser bara till hjärtat. Som man sår får man skörda.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 32; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Det började nu bli mörkt och alla de som hade kommit med Mig från Judeen och hade sovit under hela eftermiddagen eftersom de var mycket trötta, vaknade nu upp den ene efter den andre, förvånade över hur snabbt det hade blivit kväll. Och de frågade vad som skulle hända nu: skulle de leta efter logi eller skulle jag nu under kvällens kallare timmar fortsätta på Min väg?
[2] Men Jag sade: "Medan människorna sover, vakar Herren ändå över dem. Herren sörjer för allt, och de som är med honom behöver inte bekymra sig om någonting, förutom att hålla sig till Honom. Gör er därför redo nu, så att vi kan gå till denna samariternas stad. Där kommer vi alla att hitta bra logier. Denna kvinna här, som i dag vid middagstid vägrade att ge mig ett glas vatten, har ett rymligt hus och jag tror inte att hon vägrar att ta in oss för två dagar."
[3] Kvinnan, snyftande av kärlek och glädje, faller därefter ned framför Mina fötter och säger: "Herre, du min Frälsare, hur kunde jag, stackars syndare, beviljas denna nåd?"
[4] Jag sade: ”Eftersom du har tagit Mig till ditt hjärta, vilket är Mig mycket dyrbarare än ditt hus, så är det inte troligt att du vägrar att ta emot mig också i ditt hus som Jakob, precis som denna brunn, byggde för sin son Josef. Men vi äro många, och under två dagar kommer du att vara mycket upptagen med att hand om oss. Men du kommer att få avsevärd nytta av detta.'
[5] Kvinnan säger: "Herre, även om ni vore tio gånger så många, så skall ni alla tas  
väl omhand, så långt jag räcker till. Mitt redan ganska förfallna hus har många rena rum och är någorlunda väl inrett så långt som jag haft råd med det. Och det är bebott bara av mig, min läkare och några av hans tjänare. Men jag säger Dig, Herre, att huset är Ditt. Du är ensam rättmätig ägare till mitt hus, för Du har den äldsta rätten till det. Från och med nu är det helt och hållet Ditt och skall så förbli med allt vad det innehåller."
[6] Jag sade: ”Åh, kvinna, du hyser en väldig tillit och ditt hjärta är förtjusande. Därför skall du vara och förbli Min lärjunge. Och varhelst detta evangelium predikas skall du i evighet bli omnämnd.”
[7] Samariterna blev förvånade och något provocerad av detta, och flera av dem kom till Mig och sade: "Herre, vi har också hus och det hade varit mera passande om Du hade övernattat hos oss. Ty se, denna kvinnas hus har ett dåligt rykte här och är mera en ruin än ett hus."
[8] Jag sade: ”Ni har redan varit tillsammans med Mig i tre timmar, har faktiskt insett vem Jag är och det har redan börjat mörkna, men ingen av er har erbjudit Mig eller Mina lärjungar någonstans att bo över natten, även om Jag tillmötesgick er önskan och lovade att stanna i två dagar i staden.
[9] Men jag såg till denna kvinnas hjärta, och hon längtade oerhört efter att Jag skulle vilja ta nattlogi hos henne. Alltså, jag bad inte om att bli placerad i hennes hus, men hennes hjärta gjorde det. Eftersom det inte vågade säga detta högt inför er mötte Jag detta hjärta på halva vägen och bad om det som det ville ge Mig med brinnande kärlek och full av ivrig längtan och beredvillighet.
[10] Detta är tungt vägande skäl till varför jag nu skall bo i denna kvinnas hus i två hela dagar. Välsignad är den som inte tar anstöt av detta.
[11] Jag säger eder: som man sår, får man skörda. Den som sår glest får också skörda sammaledes, men den som sår rikligt kommer också att få skörda rikligt. Ingen av er har hittills erbjudit mig eller mina lärjungar någonting, men denna kvinna ger mig omedelbart besittning över allt hon äger. Vem av er hade gjort det för mig? Är det då inte rättvist att jag hedrar henne framför alla er andra? Jag säger eder: den som träter med denna kvinna om detta, honom kommer det att gå dåligt för i hans jordiska liv."
[12] Synbart missnöjda stirrar samariterna nu på varandra i förvåning, men tar sig sedan samman och frågar ändå om de får Min tillåtelse att besöka Mig nästa dag.
[13] Men Jag svarar: "Jag inbjuder er inte eller förväntar Mig något av er. Men de av er som kommer till Mig frivilligt skall inte finna dörren låst, utan kommer att ha full frihet att komma till Mig. Således, den som vill komma, låt honom komma och den som vill stanna hemma, låt honom stanna hemma, för jag tvingar och dömer ingen."

[14] På detta tog samariterna till fötterna och gick in till staden. Men jag blev kvar en stund vid brunnen, och kvinnan gav alla de törstiga, som var med Mig, att dricka ur sin kruka.

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.