Evangeliet i Sykar.

[Ur "The Great Gospel of John" av Jakob Lorber, bok 1; kap. 51; röd text = Jesus, svart text = alla övriga]

[1] Översteprästen säger: "Herre, ska vi börja äta igen? Styrkte vi oss inte med mat och drick redan i början av kvällen? Jag för min del är fullkomligt styrkt och kan varken äta eller dricka mer.

[2] Jag sade: "Du har svarat rätt, för du har ätit dig mätt på mat och kostbart vin från himlen. Men det finns många här som varken vågade äta eller dricka, eftersom de ännu inte hyste någon aktning för Mitt namn eller Mitt ord och var rädda för häxeri. Men nu efter att de hört vårt samtal och insett dess kristallklara sanning, blev de kvitt sin fåniga rädsla och hunger och törst intog dess plats. Nu skulle de vilja äta och dricka men vågar inte på grund av all sin vördnad. Tycker du att man bör låta dem fortsätta så? Åh det skulle vara främmande för oss. De bör nu äta och dricka med god aptit. Eftersom de från och med nu inte kommer att äta eller dricka från detta kök, förutom när de en gång kommer till mitt rike i himlen. "

[3] Efter denna tillrättavisning uppmanade jag återigen folkmassan att äta och dricka och sade också till ungdomarna: "Låt dem inte gå miste om 

något. "Och ungdomarna skaffade återigen fram mycket bröd och vin och alla slags dyrbara frukter.

[4] Men några oroade sig för att äta de okända frukterna. Och ungdomarna tog till orda: "Kära bröder, ät alla dessa frukter utan rädsla, eftersom de är rena och smakar utsökt. Det finns förvisso på denna jord ett antal frukter, grässorter och djur för vars bildning orena andar är verksamma, eftersom det är inskrivet i Herrens ordning, därför att också här måste djävlarna tjäna Herren, även om de inte kommer att eller inte kan göra det frivilligt. Ty precis som en slav måste tjäna sin herre i kedjor, just precis så måste också djävlarna tjäna, men det ligger ingen välsignelse i ett sådant arbete.

[5] Och på denna jord - där inte sällan människor, djur och djävlar lever under ett och samma tak, och verksamma efter sitt slag - förekommer det därför alla slags gärningar, bestyr och frukter av en dålig och oren natur och arter, som människor inte bör ta del av om de vill undvika alla slags jordiska sjukdomar; och Herren har genom Sin tjänare Moses av denna anledning fastställt alla de saker som är rena och bra, och har givit människor rådet att inte använda de saker som orena andar håller igång, och detta är en lysande ordning. Men allt som erbjuds här för er njutning är ytterst rent, därför att de är för er skull införskaffade på ett övernaturligt sätt hit från himlen; därför kan ni njuta av allt utan fruktan. Ty det som Fadern ger från himlen är ytterst rent och utvecklar själens och andens liv för alltid. "

[6] Denna instruktion från de kloka ungdomarnas sida gladde alla i

hjärtat och alla lovprisade Gud för dessa ungas välvilliga klokhet. Denna undervisning skrevs också ner senare, vilket gjorde att den bevarades i många år i denna stad och trakt.

[7] Men när denna stad och trakt senare skövlades av allsköns fiender, förstördes mycket och i samband med detta också denna undervisning, vilket Paulus en gång dunkelt anspelade på i ett av sina brev där han talar om alla möjliga slags andar.

[8] Hela sällskapet var nu på gott humör och diskuterade inbördes bland varandra Mig och Min lära och denna måltid från himlen och ungdomarna diskuterade många saker med gästerna.

[9] Nathanael ställde sig emellertid upp och höll tal till gästerna: "Kära

vänner och bröder, för bara några månvarv (månader) sedan var jag fortfarande en fiskare i Bethabara-distriktet vid Jordanfloden, inte långt

från där denna mynnar ut i havet; en högst anspråkslös man kom till Johannes och lät döpa sig, och utan att någonsin ha träffat honom fysiskt på jorden, så gav Johannes honom omedelbart denna vittnesbörd: "Se, Guds lamm som tar bort världens synd." Och återigen vittnade Johannes och sade: ”Han är den om vilken jag sade: Han är den som även om Han kommer efter mig föredras framför mig, och vars skoremmar jag inte är värdig att knyta upp."

[10] En sådan vittnesbörd hörde jag från predikanten i öknen, och jag

begrundade detta, gav mig iväg och berättade detta för min fru och barn

hemma, och dessa var mycket förvånade över att den strikta predikanten vittnade så om en annan människa.

[11] Eftersom det var svårt att prata med predikanten - och när han

talade så var hans ord grova och han skonade ingen, vare sig det rörde sig om en farisé, präst eller levit - så måste alla göra ett skutt på liv och död för

hans tungas svärd.

[12] Men när Han, som nu är en Herre bland oss, anlände, så blev Johannes ett lamm bland lamm och blev lika ömsint som en lärka som sjunger sin sång om våren. Kort sagt, min familj kunde knappast tro på min berättelse, eftersom de bara alltför väl visste hur Johannes brukade tala.

[13] Två dagar senare tog jag emellertid itu med mitt dagsverke ganska tidigt, satt under ett träd för att laga mitt fiskeredskap, när Han, som

Johannes så finstämt hade vittnat om, kom till mig i sällskap med några som redan följde Honom, kallade på mig vid mitt namn och bad mig att följa Honom. Och när jag undrade över hur Han sålunda kunde känna mig, eftersom jag inte hade träffat Honom tidigare, sade Han: ”Undra inte

mycket, ty sannerligen säger Jag till dig, att hädanefter skall du se himlen

öppna sig, och Guds änglar stiga upp och ned över Människosonen.’

[14] Och se, det som Herren hade talat om för mig har nu på det mest fantastiska sätt gått i uppfyllelse här. Alla himlarna står öppna och änglarna kommer ner och passar upp Honom och oss alla. Vilka mer bevis behöver vi på att Han ensam är Den som ska komma enligt de löften som förkunnades till alla Israels barn, med början hos Adam? Därför anser jag honom vara mera än bara Messias. Han är ....'

[15] Nu avbryter Jag Nathanael och säger: "Min kära vän och bror, bara för närvarande, så långt men inte längre. Först efter att detta kött har lyfts upp av judarna, kan du utan förbehåll säga allt som du känner till om Mig, men inte under några omständigheter förrän dess, ty människorna är inte redo för detta ännu.

[16] Nathanael godtog detta, men kunde ändå inte förstå vad jag menade med att lyfta upp Mitt kött, men han var tyst med sorg i ansiktet. Men jag tröstade honom och påminde honom om vad Jag tidigare hade sagt till honom om detta, varefter han blev glad och lovordade mig i sitt hjärta.

[17] Men den följande dagens morgon började gry. Ändå kände ingen 

minsta spår av trötthet eller sömnighet, eftersom alla var styrkta som

aldrig förr även efter den sundaste sömn. Alla frågade mig därför om

de kunde dröja kvar hos Mig under dagen. Och Jag gick med på detta deras så uppriktiga önskemål.

Översättning från engelska av mig.

[Den som vill veta mera om bakgrunden till verket kan läsa detta här och här den som vill läsa alla de 2.500 kapitlen (eng.) kan ladda ner dessa gratis från denna sajt:  https://www.jakob-lorber-australia.net